Polis, ambulans och räddningstjänst under terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Foto: ROB SCHOENBAUM / POLARIS POLARIS IMAGESPolis, ambulans och räddningstjänst under terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Foto: ROB SCHOENBAUM / POLARIS POLARIS IMAGES
Polis, ambulans och räddningstjänst under terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Foto: ROB SCHOENBAUM / POLARIS POLARIS IMAGES
Annika Hirvonen Falk (MP), inrikesminister Anders Ygeman (S), Beatrice Ask (M), Johan Hedin (C), Roger Haddad (L) och Andreas Carlson (KD) under pressträffen med anledning av övernskommelse kring åtgärder mot terrorism. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅNAnnika Hirvonen Falk (MP), inrikesminister Anders Ygeman (S), Beatrice Ask (M), Johan Hedin (C), Roger Haddad (L) och Andreas Carlson (KD) under pressträffen med anledning av övernskommelse kring åtgärder mot terrorism. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Annika Hirvonen Falk (MP), inrikesminister Anders Ygeman (S), Beatrice Ask (M), Johan Hedin (C), Roger Haddad (L) och Andreas Carlson (KD) under pressträffen med anledning av övernskommelse kring åtgärder mot terrorism. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBLFoto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
 Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Vi har förlorat mycket tid i kampen mot terrorn

Publicerad

Svenska politiker har agerat oerhört saktfärdigt inför terrorhotet. Denna gång får löftena om bättring inte stanna vid bara fler utredningar.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Samtidigt som brittisk polis fortsätter att utreda helgens terrordåd i London fick svenskarna under onsdagen nya påminnelser om att terrorhotet vilar tungt även över vårt land.

I polisförhör har en 34-årig man som tidigare rest till Syrien uppgett att terrordåd har planerats i flera städer, bland annat i Örebro och Stockholm. Den 40-åring som attackerade en polis utanför Notre Dame i Paris visade sig dessutom ha varit verksam som journalist här i Sverige.

Det var således en passande dag för regeringen och alliansen att presentera en ny blocköverskridande överenskommelse om åtgärder mot terrorism.

I stort går besluten i rätt riktning. Bland annat ska kontrollen skärpas av personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot, ett nationellt insatsteam mot extremism ska inrättas och Säpo ska få tillgång till underrättelseinformation från signalspaning även när förundersökning pågår.

Men efter nästan varje punkt dyker en fråga upp i huvudet: Hur kan det här inte redan vara genomfört?

Bidrag till extremister

Ta det här med föreningsstödet. Politikerna förklarar nu att det är helt oacceptabelt att extremister kan sprida våldsbejakande och antidemokratiska budskap med stöd av offentliga medel. Men denna självklarhet enades ju politikerna om redan i november 2015. På ett och ett halvt år har de alltså inte ens lyckats stänga statens egen bidragskran. 

De enstaka gånger som bidrag har krävts tillbaka är det efter journalistiska granskningar. Generaldirektören för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har dessutom framstått som irriterad över denna mediala uppmärksamhet. 

Nu ska regeringen tillsätta en utredning för att se över ett "förtydligat demokratikriterium" i bidragsgivningen. Varför gjordes inte det redan 2015? Och hur länge ska det egentligen dröja innan pengarna verkligen sinar?

Saktfärdigheten går igen på fler områden. För ett och ett halvt år sedan tillsattes en utredning för att göra det enklare att kameraövervaka platser där det finns en generell hotbild. Men inför att utredningen ska presenteras i nästa vecka har flera varnande röster höjts för att den på vissa punkter snarare kommer att föreslå hinder för övervakning.

Även politikerna verkar vara oroade över detta - en punkt i terroröverenskommelsen handlar om att regeringen måste agera om utredningen inte levererar förslag på förenklingar. Det är förstås bra att detta slås fast, men det betyder samtidigt att risken är stor att det kommer att ta lång tid innan fler kameror kan komma på plats.

Hot från terrorism

Lika långsamt framskrider arbetet med förenklade sekretessregler. I flera år har kommunerna påpekat att de knappast kan förväntas arbeta med återvändande IS-terrorister om Säpo inte avslöjar vilka personer det handlar om. Men först nu vaknar politikerna och tillsätter en utredning. Räkna alltså med flera år innan sekretessen verkligen kan lättas.

Visst behöver lagstiftningsarbete få ta tid. Men den svenska saktfärdigheten inför hotet från terrorismen är inte försvarbar. Länge förnekades hotet från den våldsbejakande islamismen av många i debatten. I dag tar politikerna åtminstone terrorhotet på allvar i retoriken. Men i praktiken har inte mycket skett. Verktyg som är självklara i våra europeiska grannländer börjar först nu utredas i Sverige - om ens det.

Det duger inte. Om politikerna menar allvar med att bekämpa terrorismen måste det bli mindre snack och mer verkstad.

 

Läs också:

Vi måste läras oss lika snabbt som terroristerna
Gustav Fridolin är inte trovärdig i terrorfrågan

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag