I Skinnskattebergs kommunfullmäktige står en stol, alldeles ensam och övergiven. Den tillhör Sven-Erik Österberg och han har bara förärat den sin kroppsliga värme vid två tillfällen sedan årsskiftet.
Som en av rikets tyngsta socialdemokrater, med uppdrag som gruppledare i riksdagen och talesman i arbetsmarknadspolitiken, har han helt enkelt inte tid att diskutera barnomsorg och vägbyggen hemma i Skinnskatteberg.
Österberg är inte ensam om sitt skolkande. Enligt DN:s granskning av de 103 riksdagsledamöter som är invalda i kommun- och landstingsfullmäktigen är det en stor majoritet som tar sina lokala förtroendeuppdrag med en klackspark. Varför kandiderar man till uppdrag som man ändå inte bryr sig om eller har tid till?

Intervjuad i DN ger Sven-Erik Österberg det självklara svaret: det handlar om att som kändis ge draghjälp åt sina lokala partiavdelningar. Förhoppningen är att fler Skinnskattebergare ska komma på socialdemokratiska tankar i kommunvalet när de ser ett välbekant namn på listan. Men eftersom de inte får något verkligt engagemang för sin röst rör det sig om politiskt bedrägeri. Det fina folkets skenkandidaturer jippofierar de forum som behandlar många av väljarnas viktigaste frågor.
Precis som ledarsidans krönikör Gunnar Wetterberg påpekade i går finns "ingen rim och reson" i hur lite uppmärksamhet kommun- och landstingsval får i förhållande till riksdagsvalet. På dessa politiska nivåer hanteras trots allt två tredjedelar av de offentliga tjänsterna - det handlar både om vård, skola och omsorg. Problemet är att de lokala valen hamnar i skuggan av det gigantiska evenemang som riksdagsvalet har blivit. Därför borde kommun- och landstingsvalen hållas vid ett annat tillfälle än valet till riksdagen. Då skulle vi få lokala valrörelser värda namnet. De i sammanhanget betydelselösa tv-debatterna mellan Sahlin och Reinfeldt skulle inte sno uppmärksamheten från de vardagsnära frågor som många väljare sätter främst.

Grundlagsutredningen avfärdade tyvärr förslaget om skilda valdagar, på grund av Socialdemokraternas hårda motstånd. (S) befarar att särskilda kommun- och landstingsval kommer att sänka valdeltagandet, i praktiken att somliga inte orkar gå och rösta på Socialdemokraterna två gånger. Det är en ålderdomlig invändning. Dagens väljare är rörliga och röstar i allt högre utsträckning på olika partier i olika val. Det är smart att göra det, eftersom partierna på lokal nivå oftast har andra förtjänster och brister än sina kollegor i riksdagen.
En bonus med en egen högtidsdag för kommun- och landstingspolitiken är att de lokala politikerna skulle hamna i centrum, och fördjupa sina relationer till väljarna. Sven-Erik Österberg och andra skolkare får i stället koncentrera sig på sina riksdagsuppdrag.