ar är pengarna? Både polisen och försvaret måste få fler miljarder. Var är pengarna, Magdalena Andersson? Foto: Avdo Bilkanovic
ar är pengarna? Både polisen och försvaret måste få fler miljarder. Var är pengarna, Magdalena Andersson? Foto: Avdo Bilkanovic

Vi behöver fler snutar och militärer

Publicerad

Försvaret och polisen behöver mer pengar. Finansminister Magdalena Andersson bör lyssna på deras nödrop.

Till en stats hårda kärna hör polisen och försvaret. De ska kunna skydda medborgarna. Men dessa statsbärande institutioner ska också vara i sådant skick att de uppbär medborgarnas förtroende. Om statens hårda kärna inte fungerar tillfredställande skadas samhällskontraktet.

Det kan ta sig uttryck som att skattebetalningsviljan sjunker. Eller att grannar i samverkan mot brott förvandlas till ett slags medborgargarde.

Samtidigt som svensk polis går igenom en gigantisk omorganisation har den uppgiften att hantera höstens historiska våg av asylsökande. Polisen ska sköta gränsbevakningen, rycka ut vid bråk och utreda de vedervärdiga och anlagda bränderna på såväl befintliga som planerande flyktingboenden.

Den höjda terrorhotnivån - som nu har sänkts till "förhöjt hot" - har också tärt på polisens resurser.

Dessutom bara växer missnöjet bland poliserna över arbets- och löneförhållandena. Polismyndigheten måste - i egenskap av arbetsgivare - inse att det finns en alternativ och konkurrerande arbetsmarknad utanför polishuset. Kompetens kostar.

 

Nu har budgetkraven från myndigheterna nått finansminister Magdalena Andersson. Polismyndigheten menar att det behövs 2 000 nya polistjänster och 1 300 civilanställda till år 2020. Det skulle innebära att finansministern behöver sätta in närmare 4 miljarder på poliskontot. Var finns dessa miljarder?

Svensk polis kan inte direkt skryta med sin effektivitet. Allt färre brott klaras också upp. Den nya organisationen lär innebära att det blir sämre innan det kan bli bättre.

Samtidigt finns möjligheten att låta utbildade poliser koncentrera sig på sin kärnverksamhet:

Civilanställda kan sköta gränsbevakningen. Ordningsvakter kan motverka konflikter på flyktingboenden. Elitklubbar kan förmås att anställa fler ordningsvakter på högriskmatcher.

 

Försvarsmakten lider av sin skyltfönsterproblematik. För att den svenska vapenindustrin ska kunna sälja framgångsrikt utomlands måste det svenska försvaret först köpa produkterna. Och nu stiger materielnotan.

Under perioden 2016-2020 fattas det 5 miljarder, skriver Försvarsmakten. Därmed är siffrorna i försvarsuppgörelsen från i maj förra året redan inaktuella. Liberalerna fick rätt. Partiet hoppade av uppgörelsen med hänvisning till att den skulle vara underfinansierad.

Göran Persson hade en devis om att verksamheten måste gå före transfereringar. Den övergav Stefan Löfven och höjde a-kasseersättningen. Och en redan skenande sjukskrivningsnota späs på när den bortre gränsen nu har skrotats.

Självklart ska inte regeringen kravlöst gödsla med pengar. Det gäller också Polismyndigheten och Försvarsmakten. Tydliga krav på ökad effektivitet måste ställas.

Men statens hårda kärna måste nu prioriteras och förstärkas med nya miljarder. För vår säkerhets och trygghets skull.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag