Upphör. 30 juni i år upphör gamla 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar att gälla. Riksbanken löser in dem. Fysisk överlämning är inte möjlig, ens på huvudkontoret. Vilken ironi, Ingves. Foto: Henrik Isaksson/IBL
Upphör. 30 juni i år upphör gamla 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar att gälla. Riksbanken löser in dem. Fysisk överlämning är inte möjlig, ens på huvudkontoret. Vilken ironi, Ingves. Foto: Henrik Isaksson/IBL

Utan kontanter stannar Sverige

Publicerad

Kort och Swish i all ära. Kontanter är nödvändiga. Inte bara för teknikskeptiska pensionärer, utan för att samhället ska funka när e-betalningar fallerar.

I Tyskland förklarade finansministeriet i februari att man funderar på att sätta en gräns för hur stora summor medborgarna ska få betala med kontanter, man talade om 5 000 euro. Knappt 50 000 kronor.

Reaktionerna blev hätska. En pensionerad domare i Författningsdomstolen menade att det vore grundlagsvidrigt. Handlarna rasade, klart att en tysk ska kunna köpa sin bil med sedlar precis som man betalar byggfirmorna kontant pö om pö i takt med att det nya huset närmar sig inflyttning.

Miljöpartiet die Grüne röt om registreringsfara och hot mot den privata sfären. Medier gjorde grafik för att visa att svarta betalningar inte bekämpas effektivt med kontantbegränsningar, sådana finns i södra Europa och där är korruptionen vida spridd.

 

I Tyskland sker fyra av fem butiksköp med kontanter. I Sverige är det tvärtom. Till största delen är kortbetalandet alldeles frivilligt, utom på ställen som Abba-museet. Men en del sker motvilligt, köparna har inte fått tag på reda pengar. De flesta bankkontor vägrar befatta sig sedlar och mynt. Bankomaterna blir allt färre, liksom insättningsautomaterna.

Riksbankschef Stefan Ingves kritiserar utvecklingen. På DN Debatt föreslår han att bankerna ska ges lagstadgad skyldighet att hålla kunderna med kontanter i den utsträckning som motsvarar deras behov.

I denna fråga har Ingves helt rätt. Riksbankens minusräntepolitik är obegriplig. Men kravet på att bankerna ska stå för kontanter är högst förståelig.

När staten, alltså skattebetalarna, har vänligheten att hålla bankerna med insättningsgaranti bör bankerna vara så goda att klara insättningar och uttag - också när de handlar om kontanter.

 

I Sverige har protesterna mot kort- och appsamhället främst kommit från pensionärer och det lilla föreningsliv som säljer lotter, strumpor och salami för att överleva. Överhetens föreställning är att gnället dör ut med 30-talisterna, sen swishar vi helhjärtat in i e-ekonomin.

Men kontanter behövs av beredskapsskäl. Ett par massiva dataattacker mot bankerna får annars Sverige att gå i stå på några dagar. Byta grejor med varandra är inget alternativ.

Dessutom bör människor som fruktar "övervakningssamhället" få ha möjligheten att slippa undan i det lilla. Vem vet vilka vägar folkhälsominister Gabriel Wikström får för sig är framkomliga för att bekämpa osunt leverne?

Det är inte svårt att skapa program som skickar ut varningsinformation med kvittot på Systembolag om att "nu har du gått över gränsen för hälsosamt intag denna månad". Eller larm för fett och socker i mataffären. Det som tekniskt hindrar att denna info kopplas med patientjournaler är att landstingens datasystem är kass.

Kort är kung i Sverige, låt gå för det. Men vi måste värna kronprinsessan, kontanterna.

 

 

Läs också: Underbart är inte kort

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledaretexter och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag