Jubel i Uppsala. Förra helgen ägnade New York Times en hel resesida åt att rekommendera Sveriges fjärde största stad. Skribenten rekommenderade slottet, domkyrkan och högarna, men också det ekonomiska sorgebarnet Uppsala Konsert och Kongress. Kanske kan det hjälpa upp budgeten med en dollar eller två.
Det förslår förstås inte långt. Det läckra huset, som kostade drygt en halv miljard kronor att bygga, invigdes den 1 september 2007. Tanken är att alla som hyr in sig för evenemang tillsammans ska stå för driftskostnaderna. Kulturnämnden lägger 20 miljoner kronor på föreställningar. Men det räcker inte.
Varje år sätter Uppsalapolitikerna av runt tio miljoner för att täcka driftsunderskott. Och varje år får de skjuta till ytterligare. I år väntas posten landa på 17 miljoner. Kommunalrådet Mohamad Hassan (FP) menar det är fel att säga att det är värre än väntat.
"Huset byggdes utifrån en hård debatt, så politiskt har man inte vågat ge Uppsala Konsert och Kongress rätta förutsättningar från början - man ville hålla nere kostnaderna så långt som möjligt. Men det var dumsnålt", förklarade Hassan i ABC-nytt.
Det var inte bara dumsnålt, det var ett utslag av medborgarförakt på intet sätt unikt för Uppsala. Gång på gång gör tjänstemän och politiker glädjekalkyler för favoritprojekt de inte törs prioritera med rimligt sifferunderlag.
Falun kommer att stå värd för skid-VM 2015. Skidstadion Lugnet ska rustas för 80 miljoner, bland annat med nya ombyggda hoppbackar. Men VM-generalen Sven von Holst hävdade i Expressen i fjol att det krävs åtminstone investeringar om 150-200 miljoner för att nå VM-standard. Oslo stad la för övrigt 1,8 miljarder när de hade arrangemanget 2011.
Men det är inte bara Falun som investerar i skidstadion, det gör även Östersund. Där vill man slåss om skidskytte-VM 2017. Hittills har man investerat 100 miljoner, delvis med EU-medel utdelade av Tillväxtverket, men mycket återstår. I juni var fullmäktige berett att lägga ytterligare 45 miljoner på anläggningen, i juli var det internationella förbundet på plats och krävde mycket större förändringar.
Sverige är ett litet land. Då räcker det med ett skidstadion som klarar att arrangera VM för längdåkare med och utan gevär, backhoppare och orienterare. Att bygga i både Falun och Östersund är stolligt, och än värre är att besluten grundas på drömkalkyler.
Det är förstås inte bara kommuner som ägnar sig åt väljarbedrägeri. Försvaret är praktexemplet, där beställer man flygplan och annat utifrån fantasibudgetar. Sen har man inte råd att öva med materielen för att budgeten ska hållas. Underlagen för stora järnvägsinvesteringar som tunneln genom Hallandsås och Botnia/Ådalsbanan var rena skämten, men alltför dyra att skratta åt.
Politiker måste våga låta sig bli förtroendevalda på allvar, då går det inte an att föra väljarna bakom ljuset.
