Foto: Peter Macdiarmid
 Foto: Peter Macdiarmid

Underbetyg för brittisk rättvisa

Publicerad
Uppdaterad
Rättvisans kvarnar mal i bland extremt långsamt, såväl i Storbritannien som i Sverige.
En kort resumé: den 7 december grips Wikileaksgrundaren Julian Assange av brittisk polis. 18 december släpps han fri mot borgen. 24 februari beslutar domstolen, motsvarande tingsrätten, att Assange ska överlämnas till Sverige enligt den europeiska arresteringsordern. Den 12-13 juli är det dags för förhandlingar i High court, motsvarande hovrätten i London, som dröjer ända tills nu med att leverera sitt högst väntade beslut.
Med tanke på Assanges struntprat om att han skulle vara ett offer för politiserade svenska domstolar vore det inte chockerande om han försöker överklaga till högsta domstolen. Dock talar precis allt för att han utlämnas.

Många frågar sig varför inte Assange kunde ha samarbetat med åklagaren och tagit ett flyg till Sverige. Då hade han, och de två grovt nätförföljda kvinnor som har anmält honom för sexbrott, sluppit att leva i denna långa ovisshet. Det är lätt att stämpla Assange som urtypen för en rättshaverist; en person som är uppfylld av föreställningen att rättstaten blott är en fiktion och att domstolarna använder alla sina maktmedel för att manipulera bevisen.
Men man behöver inte vara rättshaverist för att misstänka att britterna inte direkt har sprungit benen av sig för att korta handläggningstiden. Karln framstår ju bara som jobbig.
Att det nu kan ta ett år innan ett förhör genomförs i Stockholm är i alla händelser en rättsskandal. Julian Assange behöver inte läcka för att bevisa det brittiska domstolsväsendets ineffektivitet.

Det finns tyvärr allt för många skräckexempel på långa handläggningstider också i svenska domstolar, även om det i statistiken framstår som om det numera går något snabbare. Bakom genomsnittstiden finns det alltid enskilda människor med hårresande väntetider.
Organisationen Centrum för rättvisa har gjort ett viktigt arbete för att stärka rättssäkerheten och bidragit till att allt fler svenskar riktar skadeståndskrav på grund av för långa handläggningstider.
En kvinna i Lund fick vänta i nästan åtta år innan hennes ärende avgjordes i regeringsrätten, numera omdöpt till högsta förvaltningsdomstolen. En tvist mellan två bilskoleföretagare låg "på hög" i fem år i Västmanlands läns tingsrätt. Parterna gav upp, kom själva överens och fick ett skadestånd på grund av slöfockarna på tingsrätten.
Men bakom alla onödigt - en del kräver faktiskt tid - långa handläggningstider hos polis, åklagare och domstolar finns ett styrproblem. Att jobba effektivt med bibehållen rättssäkerhet kan nämligen innebära ett stort hot mot den egna verksamhetens ekonomi. För finns det något bättre argument för att få mer pengar, än långa handläggningstider? I bästa fall kan okritiska politiker komma springande med en "kömiljard".
Kvällspostens ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag