Rädslan för reaktioner som här, i samband med Muhammed-karikatyrerna, gör att många är försiktiga med att visa kritik eller satir som kan reta upp religiösa grupper. Foto: AP
Rädslan för reaktioner som här, i samband med Muhammed-karikatyrerna, gör att många är försiktiga med att visa kritik eller satir som kan reta upp religiösa grupper. Foto: AP

Tumma inte på yttrandefriheten

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Tre simpla tuschteckningar i A4-format som framställer profeten Muhammed som hund, skickades till utställningen ”Hunden i konsten” i Tällbergs hembygdsgård utanför Karlstad. I sista sekund hann de ansvariga för utställningen stoppa teckningarna.
För den som har följt nyhetsbevakningen de senaste åren är detta – att provocera samt att undvika provokation av Muhammed – inget nytt. Märta Wennerström, ansvarig för utställningen, ursäktade i fredags det inträffade och sade att hon nu förstod att det är en ”oerhörd kränkning att framställa Muhammed som hund”. Samtidigt medgav hon att hon tycker att teckningarna är bra, och att orsaken till att de inte visas är rädsla för att det ska leda till ”problem och bråk.” Både myndigheter och privatpersoner ska enligt Wennström ha sagt att bilderna bör plockas bort.

Det här är ett i raden av liknande fall på senare år när teckningar eller föreställningar med anknytning till profeten Muhammed dras in på grund av rädsla för kraftiga reaktioner. I samband med Jyllands-Postens publiceringar ryckte vår dåvarande utrikesminister ut för att stänga ner sverigedemokraternas webbsida, som hade publicerat karikatyrerna. Ett annat exempel är när operan i Berlin ställde in en rad föreställningar av Mozarts verk Idomeneo, där det misstänktes att Muhammeds avhuggna huvud skulle reta upp muslimer.
I stället för att träda fram till stöd för tryck- och yttrandefriheten höjs alltfler röster för motsatsen: att till varje pris hindra så kallade kränkningar av religioner. FN har gått så långt att organisationen i våras röstade igenom en resolution som förbjuder islamkritik. Resolutionen uppmanar länder att förhindra kränkningar av religioner, och alla referenser i resolutionstexten handlar om islam.

Lars Vilks medger att han visste att hans hundteckningar skulle provocera, men säger att religion ska kunna estetiseras och att ingen religion ska undantas. Oavsett Vilks motiv till sina teckningar – man kan tycka att teckningarna är både onödiga och osmakliga – ska religioner naturligtvis kunna estetiseras. I demokratiska samhällen måste även religioner, likt alla livsåskådningar, också kunna kritiseras.
Vi har lagar mot hets och uppvigling i syfte att skydda människor. Men att hindra varje form av ”kränkning” leder snart till ett samhälle utan tryck- och yttrandefrihet.
En religion ska heller inte behandlas annorlunda än övriga; varken Muhammed som hund eller Jesus som homosexuell är fall för rättsväsendet.

Att bekämpa intolerans mot religiösa minoriteter, inte minst att bekämpa islamofobi, är en viktig fråga – för att inte säga avgörande – för den demokratiska världen. Men att censurera fri kultur och fria medier av rädsla, eller på grund av resolutioner eller lagar, är fel väg att gå.
Fler borde ställa sig på yttrandefrihetens sida.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag