Nina Kanin, journalist, hjälper Bamse - och de unga läsarna - med källkritik.Nina Kanin, journalist, hjälper Bamse - och de unga läsarna - med källkritik.
Nina Kanin, journalist, hjälper Bamse - och de unga läsarna - med källkritik.
Putin och Trump är samma faktaföraktande andas barn. Foto: DMITRI LOVETSKYPutin och Trump är samma faktaföraktande andas barn. Foto: DMITRI LOVETSKY
Putin och Trump är samma faktaföraktande andas barn. Foto: DMITRI LOVETSKY
På en presskonferens den 16 februari skällde Trump på medierna och diktade om sin "väldiga" valseger. Foto: RON SACHSPå en presskonferens den 16 februari skällde Trump på medierna och diktade om sin "väldiga" valseger. Foto: RON SACHS
På en presskonferens den 16 februari skällde Trump på medierna och diktade om sin "väldiga" valseger. Foto: RON SACHS

Troll och fejknyheter är här för att stanna

Publicerad

 Trollfabriker och fejknyheter är det nya normala. Den verkligheten måste alla mediekonsumenter rusta sig för. 

Tokyo Rose - så kallades den smekande kvinnliga radioröst som kunde höras av de allierade Stillhavstrupperna under andra världskriget. Tokyo Rose varvade amerikansk populärmusik med nyheter om kriget. Men rapporteringen var inte sann eller objektiv. Detta var japansk propaganda, syftande till att förvirra och demoralisera de allierade. Tokyo Rose var i verkligheten ett dussin kvinnoröster. Med dagens terminologi var det en "trollfabrik" som spred "fake news".  

Organiserad desinformation är alltså ingenting nytt. Men i dagens digitala medielandskap har en helt ny värld öppnat sig. Ryssland kan sägas ha gått i bräschen: lögner är en integrerad del av Vladimir Putins maktartilleri, såväl inrikes- som utrikespolitiskt.  

Och Ryssland har förstås starka traditioner av "dezinformatsija" sedan Sovjetväldet och kalla kriget.  

Högerpopulistiska troll

Sverige är ingen skyddad hamn i lögnstormen. På fredagen rapporterade DN om en trollfabrik i Makedonien där unga män tjänar bra på att sprida falska nyheter om invandring och muslimer i Sverige, till amerikanska läsare. Eskilstuna-Kuriren har wallraffat i trollfabriken Granskning Sverige som har kopplingar till såväl nättidningen Fria Tider som nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Dess syfte är att sprida främlingsfientlighet och torpedera förtroendet för politiker, journalister och andra opinionsbildare.  

Ekuriren beskriver hur personer, under täckmanteln "vanlig svensk läsare", ringer upp journalister, ofta för att tala invandring och etnicitet. Samtalen spelas in, klipps ihop för att ge önskad effekt och läggs upp på Youtube.  

Postmodernistiskt förakt för fakta är superbroccoli för domptörer som Putin, Trump och trollfabrikanter.  

Aldrig förr har medier rapporterat så mycket om fejknyheter, ryska påverkansaktioner och om president Trumps mytomani. Man kan lätt få intrycket att vi lever i ett undantagstillstånd. Men det bör vi utgå ifrån att vi inte gör. Risken att stöta på lögner och halvsanningar i informationsfloden måste betraktas som det nya normala:  

Nyheter kan var lögn, intervjuer trollklippta, bilder fotoshoppade och videor manipulerade. Det ligger i slutändan på varje individ att vara källkritisk - och självkritisk, hålla huvudet kallt även när en nyhet eller ett nätrykte bekräftar ens världsbild.  

Lär barnen källkritik

Skolan måste lära eleverna kritiskt tänkande och källkritik. Postmodernt förakt för fakta, förnekande av objektivitet och uppgraderande av det egna tyckandet måste utrangeras ögona böj. Sådant är superbroccoli för domptörer som Putin, Trump och trollfabrikanter.  

Tidningen Bamse låter i sitt senaste nummer Herr Skalman & Co undervisa de unga läsarna i källkritik och onda nätrykten, som att Bamse aldrig borstar tänderna. Det är ett föredömligt initiativ.  

Tidningen Bamse satsar på att lära barnen om källkritik på nätet.

 

Behovet av skepsis och misstro är baksidan av vår tids fria informationsflöde. Men frihet har å andra sidan aldrig varit gratis. I 200 år har amerikaner citerat sentensen: "The price of freedom is eternal vigilance."  

Frihetens pris är evig vaksamhet.

 

Läs också

Låt inte Facebook bli sanningsministerium

 

 Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor. 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag