Det är inte för svalor eller starar eller ens sädesärlor som man bör hålla telefontråden i luften, men det är onekligen en aspekt. För det är mycket trivsamt med fåglar på en tråd, och få uppfinningar i telekommunikationens historia har haft en så gynnsam effekt på fåglarnas beteende som just telefonledningarna.
Men nu ska allting väck. Det finns att slags trådlöst övermod i den tyranniska mobiltrenden som drabbar ladusvalor och ladugårdsägare lika - som om det gick att sitta på en 3 G-våg!
Jag skrev för ett par veckor sedan om hotet mot det fasta telenätet och det famösa beslutet att rulla ihop koppartråden och ersätta den med elektromagnetisk strålning, det vill säga mobila nät av olika längd och styrka.
För oss som bor i glest bebyggda trakter med nyckfull och ofta obefintlig täckning är beslutet en katastrof. Ska vi springa omkring här på bergen och jaga signaler om vi vill ha kontakt med folk? Och vad gör vi om inte ens 112 fungerar?

"Alltså: vad är glesbygd?" skriver Hasse från Vallentuna i en kommentar. "Mitt hus ligger ca 40 km norr om Stureplan, 10 km från Arlanda. Ganska långt från Södra eller för den delen Norra Fjäll. Men det betyder inte att teleförbindelserna är det minsta bättre... Alla operatörers 3 G är bedrövliga."
Och det är verkligen sant: jag känner till punkter mitt inne i Stockholm, på Östermalm, där man inte får upp ett enda litet streck på täckningsstapeln. Den mobila glesbygden kan dyka upp på de mest oväntade ställen, vilket bara demonstrerar teknikens svaghet.
Fast i den verkliga glesbygden är täckningsproblemet legio; i Fjälls hemman liksom i Öjenäs och Hög är det lika illa över hela arealen. Det är bara en slump om man lyckas få fatt i en brukbar signal.
"Framtiden ligger helt i optonät", skriver Jan-Olof från Byn i Gunnarskog på andra sidan bergen. Han kämpar för det fasta nätet och menar att vi i byalagen måste bilda ekonomiska föreningar och driva på för att få optiska fibrer nerplöjda eller upphängda.
Framtiden ligger i ljuset: med lasersignaler i optiska nät kan vi få bredband till våra glest utspridda hus på så där en hundra megabit i sekunden. Då behöver vi inte ânke som de säger här, då klarar vi oss bra.

Kopparledningen kan de rulla ihop och sälja till skrot, men vi vill ha optiska fiberledningar i stället, ett fast nät av ljus. Och det behöver inte bli dyrt, grävare kan vi mobilisera hur många som helst, stolpar finns och frivilliga krafter så det räcker.
Bara operatörerna, Telia och de andra, vill släppa sin hårdnackade fixering vid den mobila strålningen och låta oss bygga framtidens ljusa, fasta förbindelse.
Enligt lagen om elektronisk kommunikation har alla rätt att få telefon till sin bostad. Lagen säger emellertid inget om tekniken, telefonen kan vara trådbunden eller luftburen och någon generell rätt till ett fast telefonjack finns inte.
Dock en generell rätt till telefon, och om luften inte orkar bära någon användbar strålning har vi, så vitt jag förstår, en laglig rätt att behålla trådarna. Utan täckning får ingen röra min ledning, och det känns tryggt att veta.
Sen vore det väl tusan om vi inte kunde få kopparn bytt mot fiber. Då skulle vi strax ha ett bredband på bygden som mobilnissarna bara kan drömma om.