TYST I LUREN
Gensvaret blev starkt, men inte just från Telia. I stället fick jag ett lilafärgat erbjudande om att fortsätta surfa med extra pålitlig och snabb uppkoppling: upp till åttio megabit i sekunden och 4G-modem på köpet.
Det känns som ett hån, vi som inte ens har 3G i luften och knappast något annat nät heller. Det är en sinkadus om mobilen ringer och jag måste springa ut på verandan för att hitta en signal som orkar bära ett vanligt samtal. Mobilt bredband är naturligtvis inte att tänka på, inte en kilobit når oss i skuggorna.
Om de klipper av koppartråden blir vi praktiskt taget telefonlösa i Södra Fjäll. Och sen kan vi sitta här med våra trygghetslarm och vår sällskapssjuka och skicka rökpuffar över skogen.

Telia har visserligen utfäst sig, i ett avtal med Post-och telestyrelsen, att erbjuda likvärdiga mobila alternativ till dem som får sina fasta förbindelser avklippta.
Men så sker inte. Inget mobilt nät kan erbjuda samma pålitlighet som de sköra koppartrådarna, och att Telia skulle bygga nya master med 4G på köpet är ingenting vi tror på längre. Och för övrig hjälper det inte med nya master, det måste finnas signalstyrka också.
Jag får ett mejl från Malexander byalag i södra Östergötland; de berättar hur Telia nu säger upp abonnenter med fast telefoni från den 1 december i år och erbjuder mobil teknik i stället.
Det fungerar dåligt. "Telias nya teknik är instabil. Det finns abonnenter som under månader haft Telias reparatörer snart sagt boende hos sig." I grannkommunen Ydre har de åkt runt och mätt signalerna för GSM och 3G och funnit dem alltför svaga.
Lars Sime skriver från Roslagen några kilometer väster om Kapellskär: "Vi har absolut noll täckning. Telia skiter fullständigt i detta. Dessutom är E 18 en fullständigt täckningslös väg från Roslagsstoppet till Norrtälje, cirka 20 kilometer."

Och Mia Holmgren i Larsbo i Enköping, Sveriges Närmaste Stad, kämpar en fruktlös kamp för att komma åt nätets välsignelser: "att öppna första sidan på Expressen tar ju för tusan en halv dag och att betala räkningar är omöjligt".
Så skulle jag kunna hålla på sida upp och sida ner, instabil är en underdrift och exemplen på tillkortakommanden är legio.
I Årdala by i Flens kommun testade Telia sin strategi och ersatte fasta förbindelser med lösa mobiler. "Vi har grannar här omkring som har långa avbrott flera dagar i rad", förklarade Årdalabon Ann-Chatrine Karlsson för tidningen Folket på en knastrig bärvåg.
Trygghetslarm fungerade inte och kritiken blev så massiv att Telia faktiskt avbröt nedmonteringen.

Och centerledaren Annie Lööf talade om nya lagar och skärpta krav för att "garantera att alla hushåll i Sverige har fungerande fast telefoni".
Det är det tydligaste och bästa hon har sagt - en klar markering för landsbygdens rätt.
En sådan garanti borde också innefatta en fast nätförbindelse och det bästa vore att Telia bytte strategi och i stället för att rulla ihop koppartråd rullade ut och helst plöjde ner fiberkabel. Så har man gjort i Norra Fjäll, i Bôrtan, i Ivarsbyn, i Lysvik och på flera andra platser.
Då får vi både en trygg telefon en anständig uppkoppling. Och Telia vinner prestige och säkert också pengar.