I går kom en ny prognos från Migrationsverket som visar att antalet flyktingar som söker asyl i Sverige nästa år beräknas uppgå till 54 000 personer. Inte sedan Balkankrigen i början av 1990-talet har antalet asylsökande varit så högt. Det främsta skälet bakom ökningen är det allt blodigare kriget i Syrien.
Samtidigt som flyktingmottagandet når rekordnivåer duggar varslen tätt och Sverigedemokraterna växer i opinionen. Det är en potentiellt brännbar mix som kräver stort politiskt ansvarstagande.
Regeringen måste till att börja med se till att Migrationsverket och kommunerna får alla de resurser de behöver för att klara flyktingmottagandet. Nästa steg är att bryta utanförskapet. Regeringen har genomfört den så kallade etableringsreformen för att nyanlända ska komma närmare arbetsmarknaden. Men det måste också finnas jobb som de nyanlända kan ta. Där står regeringen dessvärre svarslös.
Sverige har redan det största sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda bland OECD-länderna. Nu kommer många människor som har mycket låg eller ingen utbildning alls med sig från hemlandet. Det kommer att ställa mycket stora krav på arbetsmarknaden.
Statsvetarprofessor Bo Rothstein föreslog nyligen en modell där staten går in och betalar hela skatte- och arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa (Sidan 4 24/10). Den anställde skulle få en avtalsenlig lön medan arbetsgivaren kommer undan med mindre än hälften av den normala lönekostnaden. Då skulle efterfrågan på lågutbildad arbetskraft öka, resonerar Rothstein.
Det är en intressant modell som regeringen borde titta närmare på. Nackdelen är att den framstår som dyr samtidigt som fackföreningsrörelsen slipper undan allt ansvar för att hålla nere ingångslönerna. Staten går ju in och subventionerar överprissättningen.
En annan väg skulle kunna vara att inom ramen för jobbpakten införa introduktionsjobb för flyktingar. Man skulle kunna tänka sig en något lägre ersättningsgrad än de 75 procent som diskuteras för ungdomar samtidigt som staten går in och subventionerar arbetsgivaravgiften.
På något sätt måste man skapa en arbetsmarknad som har plats också för människor som i dag inte anses platsa. Och det är en uppgift som är så stor att den bör ingripa även arbetsmarknadens parter och Socialdemokraterna.
Inom ramen för en sådan blocköverskridande uppgörelse är det rimligt att man också funderar över hur man bättre kan dela ansvaret för flyktingmottagandet inom Europa. När Sverige, som redan är västvärldens mest generösa mottagarland sett till befolkningsmängd, tar emot flest syrier av alla EU-länder, flest ensamkommande flyktingbarn och så vidare måste man väcka frågan om andra länders ansvar.
De etablerade partierna behöver visa att de har en plan för det rekordstora flyktingmottagande som nu stundar. Då kommer man att dra undan mattan för mycket av den oro som när Sverigedemokraterna och i stället ge plats för solidaritet med nödställda människor.
"De etablerade partierna behöver visa att de har en plan.
