Expressens historiska uppdrag om att vara ett underhållande folkuniversitet är lika viktigt i dag, som den 16 november för 65 år sedan när tidningen för första gången låg inför läsarnas kritiska blickar.
Christofer Brask skriver på sidan 24 "den nya kvällstidningens" historia i det fördjupningsreportage, som vi numera publicerar varje dag.
Vi kallar det för "DOKUMENT", och ambitionen är att berätta bakgrunden till en historia som ibland har fladdrat förbi i mediebruset.
Expressen har kanske inte direkt fladdrat förbi, även om Bo Strömstedt kallat tidningen för ett "blåsväder".
Det får gärna storma i - och om - Expressen. Det ska storma. Det behöver heller inte vara en hel sida dokumenttext, det kan också vara 140 tecken på mikrobloggen Twitter.
Expressen ska vara full av kontraster. Högt och lågt, stort och smått. Kort och långt. Allvar och skratt.
Därför finns det heller ingen motsägelse mellan den undersökande journalistik som gett våra reportrar "Guldspaden", "Stora Journalistpriset" och "Per Wendels pris till årets nyhetsreporter" så många gånger, och den ibland lättsamma nöjesbevakningen av kändisar och tv-program.
Expressens uppdragsgivare är våra 1,7 miljoner läsare.
Den klassiska kvällstidningens koncept har inte förändrats, utmaningarna är egentligen inte nya. Men våra sätt att möta dem måste hela tiden förnyas.
1944 var stora bilder något som kom med den nya Expressen. Sedan blev tidningen först med telefotoöverföring. Redan nu är rörliga bilder på Expressen.se lika självklara som färgbilderna en gång blev i tidningen.
Direktsänd webb-tv, bilagor och tilläggsprodukter - erbjudandet till publiken måste hela tiden förbättras.
När Expressen föddes den 16 november 1944 landade tidningsbuntarna utanför dåtidens återförsäljare.
Den tryckta tidningen är fortfarande viktigast för affären, därför är det bra att upplagegapet till Aftonbladet minskat 14 av de 15 senaste månaderna och glädjande att Expressen nu åter är Sveriges mest lästa tidning på lördagar och söndagar.
Men framtiden är redan här - publiken väntar också på sajter som Facebook, Flickr, Twitter och YouTube. Vi måste göra klassisk kvällstidning där med.
Så - vad vill Expressen? Expressen är liberal. Tidningen startades för att bekämpa nazismen, tog ställning mot apartheid och uppmärksammar nu varje dag att den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak hålls fängslad i Eritrea.
Expressen står, som det hette förr, på den lille mannens sida. I den publicistiska idén beskrivs det bland annat så här:
"Vi tror på varje individs rätt att i frihet forma sitt liv och fylla det med mening och glädje.
Detta är Expressens skäl och s j ä l."
Så lyder uppdraget.
Det som gjorde att vi i går skrev två sidor om moderaterna i Vellinge - där politiker hetsar mot redan svårt utsatta flyktingbarn, som kommit till oss för att söka skydd.
Det som gör att vi nästa år kommer att skriva mycket om Sverigedemokraterna - som trots sina främlingsfientliga åsikter ändå vinner röster i opinionsmätningarna inför valet.
Expressen har mycket kvar att skriva om.
