STOREBRORS-EU. Enligt Beatrice Ask är det viktigt att hitta balansen mellan brottsbekämpning och individens integritet. OBS! Bilden är ett montage. Foto: Lasse Svensson och Olle Sporrong
STOREBRORS-EU. Enligt Beatrice Ask är det viktigt att hitta balansen mellan brottsbekämpning och individens integritet. OBS! Bilden är ett montage.  Foto: Lasse Svensson och Olle Sporrong

Tala med oss

Publicerad
Uppdaterad
Var femte år antar EU en femårsplan för medlemsstaternas rättsliga samarbete.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Eftersom nästa plan (2010- 2014) väntas antas i Stockholm i höst kallas den "Stockholms- programmet". Det tycks tyvärr bli en tvivelaktig svensk ära att planen bär vår huvudstads namn. Givetvis är det viktigt att EU:s arbete mot terror-ism och organiserad brottslighet blir mer effektivt. Men att döma av informationen som hittills har framkommit kommer Stockholmsprogrammet att bli en milstolpe på vägen mot ett mer repressivt Storebrors-EU.
Hoten mot det öppna europeiska samhället i form av terrorism och organiserad brottslighet är reella. Men hur mycket av öppenheten kan man offra i öppenhetens namn?

På onsdag inleds ett ministermöte i Stockholm som justitieminister Beatrice Ask har beskrivit som en "generaldebatt" inför Stockholms-programmets födelse. Men redan tidigare i somras läcktes en rapport från den så kallade framtidsgruppen, vars arbete ligger till grund för ministerrådets fortsatta snickrande på Stockholmsprogrammet.
Av den framgår det att man, bland annat för att motverka terrorism och annan grov brottslighet, vill utöka kontrollen och övervakningen av EU:s medborgare. Alla nationella övervakningssystem ska enligt den så kallade "konvergensprincipen" göras kompatibla; byggas ihop till en slags supermyndighet.
För att komma åt ett brottsligt fåtal ska alla våra resor genom kontinenten registreras. Vi kommer också att hållas under uppsikt när vi gör bankaffärer och använder internet. Hur fri är den hyllade fria rörligheten när den övervakas i minsta steg? När EU har örnkoll på sina egna medborgare blir det förstås också lättare att se vilka som ska hållas utanför. Vid sidan av terroristerna är de illegala invandrarna ett viktigt skäl till varför EU vill urholka de grundläggande rättsprinciper som ofta kallas europeiska.

Det var egentligen inte tanken att EU-medborgarna skulle veta allt det som nu är känt, tack vare läckaget från framtidsgruppen. Traditionen bjuder att innehållet i femårsplanerna offentliggörs först när det är för sent för att protestera. Beatrice Ask tycks hedra den genom att inför onsdagens möte vara tyst.
Ask säger visserligen att det är viktigt att hitta balansen mellan brottsbekämpning och individens integritet. Men det kan man knappast göra utan att diskutera förslagen. Regeringen och justitieministern måste bemöta kritiken. Motiverar hotbilden verkligen en massivt utökad övervakning? Vilka kontrollmekanismer förhindrar att det gigantiska systemet inte missbrukas?
Ska man införa en paneuropeisk övervakningsregim bör man åtminstone diskutera saken med dem som ska övervakas. Beatrice Ask, tala med oss!
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag