"Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden." Krubba från Neapel. I Sverige ökar anmälningarna om kristofoba hatbrott.
"Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden." Krubba från Neapel. I Sverige ökar anmälningarna om kristofoba hatbrott.

Ta hoten mot de kristna på allvar

Publicerad

Kristna som flyr till Sverige undan religiösa förföljelser ska inte behöva förföljas även här.

Det blir inget kristet julfirande i Mosul i år heller. I juni 2014 intogs Iraks näst största stad av den islamistiska terrorgruppen IS. Drygt en månad senare gick IS ultimatum ut: konvertera till islam, betala en speciell skatt eller "dö av ett svärd".

De sista kristna, undantaget ett tiotal, lämnade sin hemstad. Somliga till fots eftersom deras värdesaker, inklusive bilar, tagits ifrån dem.

Svenska kyrkan har fått hård kritik för att den inte anses ha protesterat tydligt nog mot den groteska förföljelsen av kristna i Mellanöstern. Känslorna är lätta att förstå. Men det finns kristna grupper, gamla minoriteter i den muslimska världen, som fruktar en upptrappad konflikt mellan de två världsreligionerna.

 

Otaliga tusenden har flytt från "kristendomens vagga" till Europa och Sverige. Men kristna utsätts för hatbrott och förföljelse även här. Anmälningarna om kristofoba hatbrott har enligt Brå ökat från knappt 100 stycken år 2010 till drygt 330 i fjol.

Från 2013 till 2014 ökade anmälningarna med hela 75 procent.

I hälften av fallen handlar det om skadegörelse, med antikristna markörer, mot kyrkor, kyrkogårdar och församlingshem. Men våld, hot och ofredande förekommer också.

I somras lämnade flera kristna familjer ett asylboende i Mönsterås efter att de ska ha hotats och trakasserats av fundamentalistiska islamister.

I oktober dömdes en man för två fall av olaga hot mot en kristen på ett asylboende i Emmaboda.

 

Migrationsverket menar att sådant är ovanligt. Men riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) ger en annan bild. Hon skriver i en så kallade skriftlig fråga till migrationsminister Morgan Johansson (S) att en "negativ utveckling" skett på somliga asylboenden.

Hennes vittnen är pastorer som har arbetat länge med asylsökande.

Det berättas om kristna som har tvingats att ta av sig sina kristna symboler, om konvertiter som hotats och om en rädsla för att exempelvis låta Bibeln ligga framme om man delar rum med en icke kristen.

Pethrus skriver: "När de tar upp frågan med Migrationsverket får de till svar att Migrationsverket inget kan göra."

Migrationsverket går på knäna. Men det finns skäl att misstänka att svenska myndigheter inte tar kristofoba brott på riktigt allvar.

Precis som när det gäller antisemitism kan tyvärr denna hat- och hotbild drunkna i skuggan av den väletablerade och av många skäl angelägna kampen mot islamofobi.

Det speglas då och då i medierna där misstänkta attentat mot moskéer tenderar att få betydligt större rubriker än en kyrka som satts i brand,

 

Men religiös och etnisk intolerans kommer sannerligen i alla skepnader. Och myndigheters stöd och hjälp får absolut inte villkoras utifrån vilken tro de hotade har.

Kristna som flyr till Sverige undan religiös förföljelse ska inte behöva dölja sin tro och förföljas även här.

 

Läs också:

Sluta fega i kampen mot jihadismen

 

Följ Expressen ledare på Facebook för tips om fler ledare

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag