Foto: Lefteris Pitarakis
 Foto: Lefteris Pitarakis

Syriza måste svika sina dyra vallöften

Publicerad

Det brukar sägas att det som får populister att ändra sig är att plötsligt sitta där runt sammanträdesbordet i regeringsställning. Ansvar förpliktigar. Vad Alexis Tsipras och hans vänsterparti Syriza utlovade i opposition och under valrörelsen frontalkrockar nu i Formel 1-tempo med den ekonomiska verkligheten.

Statsskulden är mardrömslika 170 procent av BNP och Grekland överlever fortfarande på lånade pengar, även om den tidigare högerregeringen lyckats få ihop ett litet budgetöverskott det senaste året. Men vad som inte ryms i den bokföringen är de enorma problem de grekiska bankerna – fortfarande – brottas med.

Syrizas valsuccé kan enkelt förklaras med det grekiska folkets utbredda kriströtthet och en proteströst mot den så kallade trojkan – EU-kommissionen, ECB och IMF – som krävt reformer och minskade budgetunderskott i utbyte mot nödlånen.

 

Syrizas framgångar är också ett proteströstande mot det gamla korrupta partietablissemanget i det socialdemokratiska Pasok och det liberalkonservativa Ny demokrati.

Tsipras tjusiga vallöften om omförhandlingar av nödlånen och avskrivningar av statsskulden ska nu alltså testas i verkligheten. Det är fullt möjligt att trojkan gör någon liten kosmetisk eftergift, men i grunden kan inte mycket förändras. När grekerna är utmattade av alla besparingar så är inte minst tyskarna trötta på att ständigt hålla Grekland flytande.

 

Angela Merkel skulle hamna i en akut förtroendekris om hon ens mötte Alexis Tsipras på en tiondel av vägen. Och David Cameron skulle manglas sönder och samman av de brittiska tabloiderna och den EU-fientliga opinionen i sitt eget parti.

Självklart ska det grekiska folkets val respekteras. Det har under valrörelsen kommit kontraproduktiva pekpinnar och varningar från Bryssel för Tsipras som ny premiärminister. Och vill grekerna lämna euron – Grexit – så får man också göra det. Men varken Syriza eller sju av tio greker vill skrota euron i någon slags superdevalvering.

 

Konsekvenserna för Greklands del i en Grexit är oöverblickbara. Men dagens stålbad skulle sannolikt övergå i ett totalt finansiellt kaos. EU och ECB har under de senaste åren å sin sida ägnat sig åt att bygga skyddsvallar – som Anders Borg skulle säga - mot en Grexit. Att euron klarar en Grexit är numera den etablerade bedömningen. Därmed har Greklands förhandlingsmuskler i praktiken förtvinats.

Ett första test för Alexis Tsipras väntar om några veckor när en utbetalning på drygt 7 miljarder euro på nödlånet ska komma från EU och IMF. Under förutsättning att Grekland står fast vid sina reformlöften.

 

Förväntningarna är stora inom Syriza och bland miljoner av väljare att valresultatet kommer att innebära fantastiska förändringar. Att man röstat bort besparingspolitiken. Men så kommer inte att ske - om Grekland vill vara kvar i eurosamarbetet.

Därmed är det bäddat för en intensiv svekdebatt. Huruvida Alexis Tsipras sedan klarar att hålla ihop sin regering och sitt parti med gammelkommunister, trotskister och maoister återstår att se. Nyvalet var möjligen inte det enda nyvalet som hålls i Grekland i år.


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag