Diggar digitalt. Regeringen ska ändra läroplanerna för att minska vad utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kallar för "digitalt utanförskap". Foto: MARCUS ERICSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Diggar digitalt. Regeringen ska ändra läroplanerna för att minska vad utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kallar för "digitalt utanförskap".  Foto: MARCUS ERICSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sveriges elever får inte vara försökskaniner

Publicerad

Håller politiker på att göra om flummeri-misstaget - denna gång i digitaliserad upplaga?

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I en debattartikel - "Kasta ut datorerna från klassrummen" - skriver skoldebattören och läraren Isak Skogstad om en waldorfskola i Silicon Valley. (GP)

I denna skola går barn till anställda på Google, Apple, Yahoo och Hewlett-Packard - anställda som alltså lever och andas datorer, bits och appar.

Men det finns inte en enda datorskärm i skolan. De är inte tillåtna. Här är det papper och penna som gäller. 

En av dem som har sina barn i Waldorfskolan är Googles Alan Eagle, med en elitutbildning i datorvetenskap: "Föreställningen att en app på en iPad skulle vara bra på att lära mina ungar att läsa eller räkna är vansinnig", säger han i New York Times.

Eagles dotter, som går i femte klass, vet knappt hur man googlar. Det bekymrar honom inte. Datorer är numera så idiotsäkert lätta att hantera - "som att lära sig att använda tandkräm" - att man inte behöver lära sig färdigheterna i barnaåren, anser han.  

Digitalt utanförskap är det nya svarta

Annat är det i Sverige. Regeringen vill att elever redan från första klass ska lära sig grunderna i programmering. Skolverket föreslår att alla elever i alla årskurser i grundskolan ha ett personligt digitalt verktyg inom tre år. Utbildningsministern talar om att motarbeta "digitalt utanförskap". 

Utanförskap är ett begrepp som skrämmer, på goda grunder.

Men, påpekar Isak Skogstad i GP, brist på surfplattor, smarta mobiler, spelkonsoler och laptops är ingen fattigdomsmarkör. Enligt Statens medieråd är det i själva verket vanligast att barn i lågutbildade familjer äger sådana saker. Dessa barn får mycket skärmtid - medan barn till högutbildade får tv och datorspel ransonerade. "Det är ett slags intellektuell kultur som där går i arv", säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens medieråd, i DN

I en amerikansk studie konstaterar forskarna att de studenter som tar med sig dator till klasserna presterar sämre än de som inte gör det. De förklarar detta med att den goda föresatsen nog är att plugga, men att "kortsiktiga nu-preferenser och brist på viljekraft kan göra att de distraheras av sina datorer".

Det är en rimlig människosyn - och detta gällde collegestudenter. Självklart gäller det också skolelever. Och man kan anta att att de som distraheras lättast är de som redan har det svårt i skolan och de som inte har "en intellektuell kultur" med sig hemifrån. 

Dåligt politiskt skolomdöme, del 794?

De flesta inser i dag att den stökiga, i hög grad krav- och betygslösa skolan var ett enormt misstag. Den försämrade resultaten för alla och var inte var klasskompenserande; tvärtom. 

Ska detta misstag göras om? Ska skolan än en gång slarva med grunderna - läsning i riktiga böcker, plitande med bokstäver och siffror, räknande med fingrar och tår i en miljö av lugn och koncentration - för att banka igenom en ny flashig modetrend?

Det går självfallet inte att utesluta att datorer, använda på rätt sätt, är ett användbaart studiekomplement. Men när svenska politiker håller i världens modernaste taktpinne finns alla skäl att påminna om försiktighetsprincipen. 

När det gäller skolan har Sveriges folkvalda alltför ofta visat prov på uruselt omdöme.

 

Läs också:

Håll programmering borta från skolan

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag