Drottninggatan i Stockholm där en lastbil rammade människor på fredagseftermiddagen. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Drottninggatan i Stockholm där en lastbil rammade människor på fredagseftermiddagen. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Sverige får inte böja sig för terrorismen

Publicerad

Sverige har allt för länge underskattat hotet från terrorismen. Nu måste polis och myndigheter få bättre verktyg att bemöta hotet.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vem eller vilka som står bakom fredagens terrorattack i Stockholm är i skrivande stund inte känt. Bomben i Oslo och massakern på Utöya 2011 har lärt oss att inte dra förhastade slutsatser. Men det fega tillvägagångssättet känns icke desto mindre väl igen från tidigare terrordåd i Västeuropa: En lastbil som plöjer igenom en folkmassa. Det hände i Nice i juli förra året och det hände i Berlin i december.

IS har också länge uppmanat anhängare runtom i världen att utföra terrordåd mot mjuka mål. Det är ett billigt sätt att döda så många oskyldiga människor som möjligt och att så terrorns vardagsfruktan i samhällskroppen. Något mjukare mål än Drottninggatan i Stockholm en fredagseftermiddag när våren äntligen har kommit är svårt att tänka sig.

Terrorattentat på Drottninggatan

Terror har under lång tid exporterats från Sverige. Det var från Stockholm de attentatsmän utgick som i december 2010 planerade att slå till mot Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn, algeriern Mohamed Belkaid som har bott i Märsta var inblandad i terrordåden i Paris i november 2015 och jihadisten Osama Krayem från Malmö misstänks ha deltagit vid terrorattentaten i Bryssel ifjol.

Totalt räknar Säpo också med att omkring 300 personer har rest från Sverige för att strida med IS och andra jihadistgrupper i Mellanöstern, bara Belgien har fler jihadistresenärer per capita. 

Trots att flera svenska jihadister har uppmanat anhängare att utföra dåd i Sverige har vi dock – bortsett från bombdådet på Bryggargatan precis invid Drottninggatan 2010 då enbart terroristen dog - hittills varit förskonade från dödliga attacker. 

Men den 7 april 2017 kom terrorn till Stockholm och Sverige. Nu är det plötsligt svenskar som oroligt ringer och messar varandra, det är stockholmare som anmäler på Facebook att de befinner sig i säkerhet. Alla oroliga kommer fruktansvärt nog inte att få lugnande livstecken. I skrivande stund rapporteras tre personer vara döda och minst åtta skadade.

Terrordådet är skrämmande och oerhört tragiskt - men inte överraskande. Hotet har vilat länge över Sverige. Terrorexperter har talat i termer av "när" inte "om" det ska ske. Ändå har Sverige haft förtvivlat svårt att ta terrorfaran på allvar. Länge förminskades hotet från jihadismen. De som varnade anklagades rentav för islamofobi.

Detta har med stor sannolikhet försenat det förebyggande terrorarbetet i landet. Svensk passhantering var länge chockerande slapphänt. Regeringen var också sent ute med att kriminalisera terrorresor, en lagstiftning som FN förpliktade oss att införa. När den väl kom på plats framstod den dessvärre som märkligt tandlös jämfört med lagarna i våra grannländer. Inte ens den 25-åring som greps vid den syriska gränsen med skyddsväst och IS-propaganda kunde fällas för brott - trots att hovrätten fann det belagt att mannen tänkte ansluta sig till Nusrafronten.

Ge polisen bättre verktyg

Fortfarande saknas såväl krisinsikt som handlingsplaner för att förebygga ungas radikalisering i många kommuner. Arbetet med återvändarna från Mellanöstern hämmas av sekretess och okunskap. Terrorexperten Magnus Ranstorp beskriver det som relativt riskfritt för terrorister och våldsbejakande extremister att verka i Sverige.

Att helt skydda sig mot kallblodiga mördare som är beredda att slå till mot oskyddade civilpersoner är inte möjligt - och vi vet i nuläget heller ingenting om den eller de ansvariga för attacken i Stockholm. Men säkerhetspolisen har tidigare framgångsrikt avvärjt terrorplaner. De behöver få ännu bättre verktyg för att mer effektivt kunna motverka terroristernas mål om att sprida skräck - och splittring.

Sverige sörjer nu sina döda. Men terrorn måste samtidigt bemötas, inte med undfallenhet eller genom att så splittring – utan med politisk beslutsamhet.

 

Läs också:

SANNA RAYMAN: Glöm inte ömheten vi kände denna terrordag

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag