Skönhetstips och prylar

Allt om inre och yttre hälsa.

Sajten för alla vinnare

Här delas det ut superbonusar.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Storlek på text:
Skriv ut text
En regering som har hållit storbankerna under armarna borde kunna göra mer för några av deras 
kunder som nu lever i ett privatekonomiskt helvete. (Arkivbild.) Foto: Mårten Svemark En regering som har hållit storbankerna under armarna borde kunna göra mer för några av deras kunder som nu lever i ett privatekonomiskt helvete. (Arkivbild.) Foto: Mårten Svemark

Sveket mot de fattiga

Annons:
Ibland mal lagstiftningskvarnen extremt långsamt. Och i det här fallet drabbar förseningen tusentals svenskar och vårt lands allra fattigaste.
Det handlar om ett förslag att mildra regelverket runt skuldsanering, vilket skulle förkorta lidandet för många som tvingas leva på existensminimum.
I september 2008 presenterade utredaren Jan Ertsborn sitt förslag. Det nya systemet skulle ha börjat gälla nu i januari, men det är oklart om regeringen lyckas ena sig. Återstår att se om man ens klarar av att leverera något före valet i höst.
Regeringen är splittrad, rapporterade DN nyligen. Moderaterna vill ha kvar den nuvarande femårsregeln. I dag ska den som beviljats skuldsanering leva på existensminimum under fem år innan skulderna skrivs av. Utredare Ertsborn vill korta den tiden till tre år; djupt skuldsatta individer ska alltså betydligt snabbare kunna komma på fötter.
Skuldsaneringen måste betraktas som en samhällsekonomisk och mänsklig succé. Drygt 90 procent av dem som har skuldsanerats återkommer inte till kronofogden.

Men vad svenska banker och inkassoföretag tycker om ett humanare regelverk är inte speciellt svårt att räkna ut, kortare återbetalningstider innebär större förluster. Färre personer med grova betalningsproblem är lika med lägre vinst för inkassoföretagen.
Dessutom pekar kritikerna på att en mjukare skuldsaneringslag skulle påverka betalningsmoralen generellt. Det förefaller inte troligt.
En låntagare går knappast runt och tänker att "går det åt skogen, så finns ju alltid skuldsanering." Nej, det är snarare först när inkassobreven lagt sig på hög som tanken på att ansöka om hjälp infinner sig. Lyftet ur skuldfällan är inte heller något som beviljas per automatik utan en prövning sker från fall till fall.
Runt tretusen personer brukar få skuldsanering per år. I lågkonjunkturens och den stigande arbetslöshetens spår lär antalet öka, men det är ändå en ganska begränsad grupp vi talar om. Och det är människor som faktiskt borde få en kortare avbetalningsplan
.
Svårt skuldsatta personer får inte sällan psykiska problem och svårare att jobba vilket sin tur sänker privatekonomin ytterligare. En humanare skuldsaneringslag är alltså ett utmärkt redskap i den i dessa dagar så omtalade "rehabiliteringskedjan".
Sedan finns det faktiskt ett moraliskt problem för regeringen: svenska banker, andra finansinstitut och deras aktieägare har tjänat miljardbelopp på regeringens och riksbankens stöd till finanssektorn under krisen. Vad hade Swedbanks aktier varit värda om inte möjligheten till en statsgaranti funnits?
En regering som har hållit storbankerna under armarna borde kunna göra mer för några av deras kunder som nu lever i ett privatekonomiskt helvete. Med tanke på bankstödet framstår det som extra stötande att regeringen inte kunnat enas.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Senaste artiklar
Annons:
Mest lästa ledare
Fler mest lästa ledare
Annons:
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader