En regering som har hållit storbankerna under armarna borde kunna göra mer för några av deras kunder som nu lever i ett privatekonomiskt helvete. (Arkivbild.) Foto: Mårten Svemark
En regering som har hållit storbankerna under armarna borde kunna göra mer för några av deras kunder som nu lever i ett privatekonomiskt helvete. (Arkivbild.)  Foto: Mårten Svemark

Sveket mot de fattiga

Publicerad
Uppdaterad
Ibland mal lagstiftningskvarnen extremt långsamt. Och i det här fallet drabbar förseningen tusentals svenskar och vårt lands allra fattigaste.
Det handlar om ett förslag att mildra regelverket runt skuldsanering, vilket skulle förkorta lidandet för många som tvingas leva på existensminimum.
I september 2008 presenterade utredaren Jan Ertsborn sitt förslag. Det nya systemet skulle ha börjat gälla nu i januari, men det är oklart om regeringen lyckas ena sig. Återstår att se om man ens klarar av att leverera något före valet i höst.
Regeringen är splittrad, rapporterade DN nyligen. Moderaterna vill ha kvar den nuvarande femårsregeln. I dag ska den som beviljats skuldsanering leva på existensminimum under fem år innan skulderna skrivs av. Utredare Ertsborn vill korta den tiden till tre år; djupt skuldsatta individer ska alltså betydligt snabbare kunna komma på fötter.
Skuldsaneringen måste betraktas som en samhällsekonomisk och mänsklig succé. Drygt 90 procent av dem som har skuldsanerats återkommer inte till kronofogden.

Men vad svenska banker och inkassoföretag tycker om ett humanare regelverk är inte speciellt svårt att räkna ut, kortare återbetalningstider innebär större förluster. Färre personer med grova betalningsproblem är lika med lägre vinst för inkassoföretagen.
Dessutom pekar kritikerna på att en mjukare skuldsaneringslag skulle påverka betalningsmoralen generellt. Det förefaller inte troligt.
En låntagare går knappast runt och tänker att "går det åt skogen, så finns ju alltid skuldsanering." Nej, det är snarare först när inkassobreven lagt sig på hög som tanken på att ansöka om hjälp infinner sig. Lyftet ur skuldfällan är inte heller något som beviljas per automatik utan en prövning sker från fall till fall.
Runt tretusen personer brukar få skuldsanering per år. I lågkonjunkturens och den stigande arbetslöshetens spår lär antalet öka, men det är ändå en ganska begränsad grupp vi talar om. Och det är människor som faktiskt borde få en kortare avbetalningsplan
.
Svårt skuldsatta personer får inte sällan psykiska problem och svårare att jobba vilket sin tur sänker privatekonomin ytterligare. En humanare skuldsaneringslag är alltså ett utmärkt redskap i den i dessa dagar så omtalade "rehabiliteringskedjan".
Sedan finns det faktiskt ett moraliskt problem för regeringen: svenska banker, andra finansinstitut och deras aktieägare har tjänat miljardbelopp på regeringens och riksbankens stöd till finanssektorn under krisen. Vad hade Swedbanks aktier varit värda om inte möjligheten till en statsgaranti funnits?
En regering som har hållit storbankerna under armarna borde kunna göra mer för några av deras kunder som nu lever i ett privatekonomiskt helvete. Med tanke på bankstödet framstår det som extra stötande att regeringen inte kunnat enas.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag