Aktiviteten som erbjuds är ofta meningslös. Det har vuxit fram en hel industri av oseriösa företag som tjänar miljoner på att inte göra mycket mer än att förvara arbetslösa. Det kommer ständigt in nya människor i fas 3 men försvinnande få lämnar åtgärden för arbete.

Samtidigt rör det sig om drygt 30 000 människor som efter åratal av arbetslöshet har små chanser att få jobb. De behöver någon form av sysselsättning. Det vore önskvärt att, som Socialdemokraterna föreslår, avskaffa fas 3 men det behövs ett alternativ. Och något sådant har inte partiet.

Förslaget i skuggbudgeten är en ytterligare förstärkning av det särskilda anställningsstöd som regeringen redan har förstärkt. I dagsläget får företag som anställer någon ur fas 3 en 85-­procentig lönerabatt under ett år. S vill höja den till 100 procent för offentliga arbetsgivare, samt för ideella föreningar som anställer på deltid. De som ändå inte får jobb ska sättas i skolbänken.

Det är inget fel på förslagen. Man behöver göra precis allt för att få långtidsarbetslösa i sysselsättning och i det arbetet är det klokt att gå vidare med både subventioner och utbildning. Men när Ylva Johansson påstår att man på så sätt "relativt snabbt" kan tömma fas 3 är hon antingen naiv eller ohederlig.

Hittills har regeringens 85-procentiga lönerabatt lett till att drygt 800 ur fas 3 har fått arbete. Förmodligen är det ganska få arbetsgivare som ratar erbjudandet för att de tycker det är så dyrt att betala 15 procent av lönen.

Oftare handlar det om att de ändå inte vill kännas vid någon som har varit arbetslös i många år. Det är ett stort problem att arbetsgivare är så trångsynta men likväl ett faktum. I de fall den arbetslöses svårighet beror på kompetensbrist är det självklart bra med vidareutbildning. Men en person som i hög ålder, exempelvis, läser in gymnasiet får inte nödvändigtvis särskilt mycket ljusare utsikter för det.

Självklart ska man försöka få in så många som möjligt i subventionerade anställningar, och när det behövs på utbildningsplatser. Men det lär ändå finnas en grupp som står utanför. Därför behöver fas 3 ersättas av något annat.

Det stora problemet med fas 3-­sysslorna är att de inte får ha karaktären av riktiga jobb. På så sätt har man banat väg för meningslösa och ibland rent förnedrande aktiviteter såsom att måla om nymålade stolar. Det finns massor av viktigt arbete som behöver utföras. Låt långtids­arbetslösa utföra det.

Såväl regeringen som oppositionen behöver släppa på prestigen. Dagens fas 3 måste göras om i grunden, och Socialdemokraterna pekar i rätt riktning med sitt mål om fler i riktiga jobb med hjälp av anställningsstöd. Men att skrota fas 3 innan man har en färdig plan för vart alla långtidsarbetslösa ska ta vägen är inte ansvarsfullt.