Muslimska pilgrimer i Mecka. Att vi i Sverige helst inte pratar om religion kan förklara varför vi är så dåliga på att analysera religiös extremism, menar Susanna Birgersson. Foto: KAMRAN JEBREILI
Muslimska pilgrimer i Mecka. Att vi i Sverige helst inte pratar om religion kan förklara varför vi är så dåliga på att analysera religiös extremism, menar Susanna Birgersson. Foto: KAMRAN JEBREILI
Susanna Birgersson

Vi vet ju nästan ingenting om islam

Publicerad

I Sverige pratar vi helst inte om religion. Det kan förklara varför vi är så dåliga på att analysera religiös extremism.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Koranen är inte våldsförhärligande, skriver författaren och konvertiten Aminah Tønnsen i danska Weekendavisen. Utförligt går hon igenom de koranverser som brukar anföras som bevis för att islam uppmanar till våld. Hon förklarar hur samtliga citat återfinns i kontexter där muslimer blir angripna av icke-muslimer. Detta, tillsammans med alla de skriftställen som manar till återhållsamhet och barmhärtighet, visar hur fel jihadisterna har, hävdar Tønnsen. 

Hon är arg. På extremisterna och terroristerna som håller upp de avslitna verserna till försvar för sina bestialiska handlingar. Men också på de islamkritiska debattörer som inte låtsas om någon annan islam än den som anförs av de allra mest väst-, demokrati- och jämställdhetshatande muslimerna.

Om hennes religionsförsvar håller är jag tyvärr inte lärd nog att avgöra. Men artikeln är karaktäristisk för den danska debatten om islam. Ja, alltså i bemärkelsen att en sådan faktiskt existerar.

I efterverkningarna av terrordådet i Stockholm har det från flera håll talats om behovet av ett djupgående samtal om ideologin bakom det terrorns gissel som far över världen just nu.

Svenskarna ogillar att prata religion

Ja, varför har vi inte redan ett sådant samtal? Kan det möjligen bero på att den svenska sekulariserade offentligheten helst inte pratar religion överhuvudtaget? Vi kan för all del diskutera religion som fenomen, i sociologiska termer, men innehåll i form av teologi och tankegods bör man inte peta för mycket i. Kan det vara förklaringen till att även förmågan att förstå och analysera den religiösa extremismen är så svårt underutvecklad?

Det är som om den liberala devisen att tro och religionsutövning är en privatsak har utsträckts till att omfatta även det allvarliga samtalet om dessa ting. Det var väl därför man hajade till när musikkritikern Sofia Lilly Jönsson nyligen redogjorde för den kristna teologin kring förlåtelse i Svenska Dagbladet. Bara så där, rakt upp och ner.

Kunskapen om läran och traditionen är bristfällig när det gäller kristendom, men närmast obefintlig när det kommer till islam. Utöver privatsaksparadigmet har givetvis islamofobirastret bidragit till detta. Ordningsmännen, som sett orientalism och islamofobi överallt, har varit så nitiska att ett undersökande och intellektuellt samtal om islam och dess olika religiösa och ideologiska inriktningar aldrig riktigt har blivit av.

Öppen debatt om Islam

I Danmark är tonen en annan. Här finns förstås den fräna religionskritiken vi hört om: Muhammedkarikatyrerna, Trykkefrihedsselskabet, poeten Yahya Hassan, politikern Naser Kahder, prästen Søren Krarup. Men det är inte allt. Ta radioprogrammet ”Arabiske stemmer”: vecka efter vecka har den häpnadsväckande kunnige programledaren bjudit in olika gäster och diskuterat snart sagt varje tänkbar aspekt av islam, av muslimsk tradition och arabisk historia och kultur. Nyfiket, respektfullt och frimodigt. Lärda och olärda muslimer, debattörer, teologer och kritiker av olika slag deltar i ett pågående samtal om islam. Övertramp sker och jag ska inte säga att det alltid är intressant och intelligent, men samtalet finns där, det lever.

Det kan inte uteslutas att den öppenheten är en bidragande orsak till att det danska samhället faktiskt lyckas bättre med att förstå extremismen, att identifiera mekanismerna kring radikalisering och att bryta in i de mest stängda och extremistiska miljöerna.

 

Susanna Birgersson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida 

 

Läs också:

Vi måste få tycka olika efter Drottninggatan

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Susanna Birgersson är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag