Den japanska roboten Pepper är söt, men låt oss behålla vår mänsklighet. Det gör vi genom att umgås med människor, inte med mobiler. Foto: SVEN LINDWALLDen japanska roboten Pepper är söt, men låt oss behålla vår mänsklighet. Det gör vi genom att umgås med människor, inte med mobiler. Foto: SVEN LINDWALL
Den japanska roboten Pepper är söt, men låt oss behålla vår mänsklighet. Det gör vi genom att umgås med människor, inte med mobiler. Foto: SVEN LINDWALL
Chatgrupper, onlinespel och "förlåt-sms" ger ingen träning i empati, skriver Susanna Birgersson. Foto: JOHAN NILSSON / TT / TT NYHETSBYRÅNChatgrupper, onlinespel och "förlåt-sms" ger ingen träning i empati, skriver Susanna Birgersson. Foto: JOHAN NILSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Chatgrupper, onlinespel och "förlåt-sms" ger ingen träning i empati, skriver Susanna Birgersson. Foto: JOHAN NILSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Susanna Birgersson

Ständigt uppkopplade barn blir empatilösa

Publicerad

Jag tittade på min mobil som låg och laddades på köksbänken. Boken jag skulle läsa fanns en trappa upp.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

 Efter en stunds inre överläggning bestämde jag mig för att låta telefonen ligga kvar på nedervåningen medan jag och boken befann oss på övervåningen. 

Jag skulle läsa. Jag väntade inga samtal. Ändå behövde jag förhandla med mig själv för att lämna telefonen på bänken. Med boken uppslagen i knät sträcktes min hand gång på gång mot bordet, styrd av suget att kolla de senaste 20 minuternas twitterflöde och att snabbt scrolla igenom Facebook i jakt på något intelligent, argt, skojigt eller gulligt. 

Men jag ignorerade abstinensen och fortsatte att läsa. Boken hette lämpligt nog ”Tillbaka till samtalet: Samtalets kraft i en digital tid”. 

Sociologen Sherry Turkle skriver om hur våra mobiltelefoner gör att vi aldrig är riktigt ensamma och därför undgår att tillägna oss en djupare självkännedom, om hur det omättliga behovet av digital bekräftelse ständigt avbryter samtalen med de viktiga människorna i våra liv. 

Sådant jag egentligen redan vet. Men det fungerar: under läsningen förnyas föresatsen att skapa fler zoner och längre sammanhängande perioder utan uppkoppling. 

Ständigt kommunicerande - men inga verkliga samtal

Det är bara att bestämma sig. I alla fall om man är som jag. Jag, som växte upp och hann vara vuxen ett bra tag innan de smarta telefonerna förändrade allt. Jag, som hann sitta på café i hundratals timmar och hungrigt tala om barndomen, om drömmars betydelse, om filosoferna, om redan brustna hjärtan. Oavbrutet, ostört. 

Jag, som har varit på studentmiddagar där samtalet allt mer högljutt böljat fram och tillbaka över samtliga närvarande och där ingen haft minsta tanke på sin Nokia eller Siemens.

Den erfarenheten saknar många unga i dag. De vet inget annat än att ha ständig tillgång till alla sina nätkontakter. Turkle skriver om barnen som kommunicerar oavlåtligt men inte lär sig att samtala och därför inte utvecklar sin empatiska förmåga. 

I ett samtal öga mot öga måste man förhålla sig till en annan människas verkliga känslor och spontana reaktioner. Man måste genomlida att det bitvis är lite ointressant. 

Har man betett sig illa och ber om ursäkt, måste man konfronteras med den andres sårade känslor. Det är så man lär sig empati. Chatgrupper, onlinespel och "förlåt-sms" däremot ger ingen sådan träning.

Kraven lär komma på mobilfria skolor

Just nu växer delar av en generation upp som aldrig har lärt sig att ha tråkigt och därför inte blir särskilt kreativa, ungdomar som inte orkar reflektera över känslor i hemliga dagböcker men vars digitala iscensättningar av självet fyller platsen där det borde ha utvecklats ett solitt ”jag”. 

Jag tänker på debatten om teknik i skolan. Helt säkert finns det somliga avgränsat pedagogiska fördelar med att dela ut surfplattor till alla barn. Men på det stora hela, vilket vansinne att bedriva undervisning med exakt det redskap som rymmer precis de distraktioner som gör att barn får allt svårare att tillägna sig de allra mest grundläggande mänskliga färdigheterna. 

Var så säker, medan de inhyrda teknikprofeterna får mässa sina mantran ett tag till, kommer efterfrågan på mobilfria skolor i tysthet att växa sig allt större. 

Och vilka barn som i framtiden lär sig digital självbehärskning och vilka som blir teknikens slavar lär, som så mycket annat, bli en klassfråga.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Susanna Birgersson är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag