Precis som kräftor kräva vissa drycker, kräver ett förstamajtal från en socialdemokratisk partiledare starka löften om a-kassan.
I dag kommer Mona Sahlin därför stå på Norra Bantorget i Stockholm och lova nya miljarder i höjd arbetslöshetsersättning och sänkta egenavgifter. Omkring tre miljarder kronor väntas det rödgröna vallöftet kosta.
Det så kallade taket i a-kassan ska höjas, tycker Sahlin & Co. Och det finns principiella skäl som talar för en höjning: ska vi ha en inkomstbortfallsförsäkring värd namnet borde betydligt fler omfattas av den.
Inkomsterna har höjts, medan taket har legat kvar. I dag är det endast 12 procent av alla arbetslösa "heltidare" som får 80 procent av inkomsten, fastslår a-kassornas egen lobbyorganisation, SO.
Samtidigt är detta inte sant; betydligt fler omfattas av ett 80-procentigt inkomstskydd. A-kasselobbyn vill inte berätta att allt fler svenskar omfattas av olika kompletterande inkomstförsäkringar.
Facken har inte bara skattefinansierade a-kassor, utan också privata försäkringsskydd för sina medlemmar. Exempelvis har arbetslösa byggjobbare ett 80-procentigt inkomstskydd i Folksam upp till ett tak på 35000 kronor.
Motsvarande lättsinniga beskrivning av verkligheten finns på många andra områden. När det klagas på dagens låga (eller varnas inför ännu lägre framtida) pensioner väljer man medvetet att tiga om de avtalspensioner löntagarna omfattas av. Inte heller brukar utbetalningarna från fackligt framförhandlade sjukförsäkringar tas med i beräkningarna.
I dag kommer ordet "solidaritet" att eka från talarstolarna, men det ekar tomt.
Vari består det solidariska i att 1,5 miljoner svenskar på arbetsmarknaden inte ska omfattas av den a-kassa de trots allt är med och finansierar via skatten? I konsekvensens namn borde Mona Sahlin kräva att sjukförsäkringen gjordes frivillig och att fackets a-kassor fick ta över även den.
Alliansen gick faktiskt till val på en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Sedan fegade man ur efter stormen mot Littorins höjningar av egenavgifterna. Därefter kom en finanskris och motståndet på finansdepartementet växte; det är inte gratis att inkludera ytterligare 1,5 miljoner svenskar i systemet.
När fack och S-politiker på Första maj tävlar om vem som är mest "solidarisk" struntar man i själva fundamentet för den generella välfärdspolitiken. Här handlar det i stället om att vara solidarisk med ett fackligt egenintresse. Fackliga a-kassor ska hjälpa till att ragga medlemmar.
Visserligen är ett medlemskap i bara a-kassan möjligt, men för att omfattas av Byggnads och andra förbunds kompletterande inkomstförsäkringar krävs ett medlemskap i facket. Det är ett fantastiskt starkt argument för varje ombudsman på jakt efter nya medlemmar.
Det kan finnas skäl att höja taket i a-kassan, men det måste anstå. Först och främst måste a-kassan bli allmän och obligatorisk. Alla ska med, som Mona Sahlin brukade säga förr.