Parlamentet i Strasbourg. Foto: PETTER OFTEDAL
Parlamentet i Strasbourg.  Foto: PETTER OFTEDAL

Strejka mot Strasbourg

Publicerad
Uppdaterad
En gång i månaden packar över 3000 personer i Bryssel sina drivor av papper, datorer, kläder och hygienartiklar och tar sig 55 mil ner till franska Strasbourg.
Efter fyra dagars arbete i Strasbourg packar de igen och åker tillbaka till Bryssel.
Det är EU-parlamentet som ägnar sig åt detta bisarra beteende, vilket kostar EU:s skattebetalare två miljarder kronor. Per år. Och transporterna mellan Bryssel och Strasbourg sägs öka koldioxidutsläppen inom EU med 20000 ton. Per år.
Därtill kommer att parlamentarikerna naturligtvis förlorar en massa viktig tid som de borde ägna åt unionens väl. EU-kommissionen och ministerrådet, som de arbetar tätt tillsammans med, har ju sitt tillhåll i Bryssel.
Men nästan allvarligast av allt är att detta tokeri urholkar förtroendet för unionen hos vanligt folk - inte minst i Sverige, där medborgarna är vana vid att politiker försöker styra landet så rationellt som möjligt.

Varför sker då
detta? På grund av fransk chauvinism, inget annat - även om fransmännen förstås låtsas att det är mycket viktigare än så.
I december i fjol fick Sveriges EU-minister, Cecilia Malmström (FP), ett brev från sin franske motpart, Jean-Pierre Jouyet. Han varnade henne inför det kommande ordförandeskapet: tjata inte mer om att lägga ner parlamentet i Strasbourg.
Jouyet hävdade, med TT: ord (6/12 2008), att Strasbourg är "en symbol för fransk-tysk försoning som är mer levande än någon gång tidigare. Särskilt i tider då 90-årsminnet av vapenstilleståndet i första världskriget just uppmärksammats."
Med all respekt för de miljontals liv som gick till spillo under 1900-talet på grund av fransk-tysk animositet: Detta är absolut struntprat! EU är visserligen ett fredsprojekt, men den europeiska freden i dag hänger naturligtvis inte på EU-parlamentets hattande mellan Belgien och Frankrike.
Flyttandet är inte längre - mer än sextio år efter krigsslutet 1945 - en symbol för fransk-tysk försoning. Det är snarare än symbol för nationalstatlig egoism, det vill säga just den "barnsjukdom", för att citera Albert Einstein, som gång efter annan har förvandlat Europa till ett slagfält.

Sverige har länge försökt bilda opinion mot Strasbourgvisiterna. Cecilia Malmström lyckades under sin tid som EU-parlamentariker samla ihop över en miljon namnteckningar mot flyttcirkusen. Men flyttandet är inskrivet i EU-fördraget och för att ändra detta måste samtliga länder säga ja. 26 ja och ett franskt nej räcker alltså inte.
Ett parlamentariskt uppror mot flyttandet skulle ändå vara ett efterlängtat friskhetstecken. EU-parlamentarikerna borde helt enkelt stå upp för de väljare, vilkas representanter de är. De borde faktiskt sittstrejka. Nästa gång bussen går till Strasbourg, kliv inte på den.
Strejka för medborgarnas, för miljöns och det sunda förnuftets skull. Strejka mot Strasbourg.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag