Foto: COLOURBOX
 Foto: COLOURBOX

Stoppa snabba cash med SMS-lånen

Publicerad

23 707 procents ränta på ett sms-lån, och bara några minuters väntan innan pengarna rasslar in på kontot - det går för sig i Sverige. Och regeringen skyndar långsamt.

För drygt ett år sedan, den 10 januari 2012, skrev finansmarknadsminister Peter Norman och konsumentminister Birgitta Ohlsson om SMS-lån på DN Debatt: "SMS-lån kan bidra till impulsiva beslut som i värsta fall leder till skuldfällor", skrev de. Men de kunde samtidigt konstatera att nya lagar som tvingar lånehajarna att informera om effektiv ränta, ta kreditupplysningar och ge ångerrätt, hade lett till att "skuldsättningsproblemen minskat".

Men det var bara tillfälligt, skulle det visa sig. 2012 utvecklades till ett rekordmörkt år vad gällde obetalda snabblån: Ärendena hos kronofogden ökade med 62 procent.

I september 2012 var Peter Norman ute på banan igen och nu var han upprörd. Det är "stötande, provocerande, oacceptabelt" med rådande ockerräntor, sa han i Aktuellt. "Vi ska inte ha det så här i Sverige."

 

Härom veckan var det dags för en ny DN Debatt-artikel, denna gång av Norman, Ohlsson och justitieminister Beatrice Ask. De presenterade sin åtgärd: Snabblåneverksamheten ska göras tillståndspliktig under Finansinspektionen. FI ska också kunna återkalla tillstånden.

Det är bra att Finansinspektionen får tillsynsansvar: Snabblånebolagen ska ha samma krav på sig som andra bankrörelser. Men nu får snabblånebranschen två myndigheter över sig: Finansinspektionen och Konsumentverket. Båda ska kontrollera och sanktionera. Man anar en risk för dubbelarbete - eller för att båda parter hoppas att den andra ska göra grovjobbet.

En mer handfast åtgärd - föreslagen av Kronofogden - vore att införa ett räntetak, exempelvis en maxränta på 50 procent för lån under 10 000 kronor. Men finansmarknadsminister Norman är tveksam. I Aktuellt i tisdags sa han att det kan driva upp den allmänna räntenivån i samhället. Det låter inte helt övertygande.

 

Än märkligare är att regeringen inte vill lagstifta om karenstid, det vill säga en "avkylningsperiod" innan pengarna kommer. Då kan en person inte stå i baren och håva in snabblån, utan hinner tänka - och räkna - efter. Det är väl belagt att fördröjd tillfredsställelse gör farliga frestelser lättare att motstå, så det framstår som en ganska självklar åtgärd.

Regeringen är dock konsekvent. När det gäller näringslivet värjer man sig för att reglera. I stället ska det inspekteras. Frågan är när vi får den nya myndigheten Inspektions-inspektionen.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag