Rikspolitikerna gillar att skylla bostadsbristen på kommunerna. Men ofta är det staten som sätter käppar i hjulet för viktiga nybyggen. Foto: ANNA-KARIN NILSSONRikspolitikerna gillar att skylla bostadsbristen på kommunerna. Men ofta är det staten som sätter käppar i hjulet för viktiga nybyggen. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Rikspolitikerna gillar att skylla bostadsbristen på kommunerna. Men ofta är det staten som sätter käppar i hjulet för viktiga nybyggen. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Bostadsminister Peter Eriksson, MP, måste se till att staten underlättar bostadsbyggandet. Foto: NOELLA JOHANSSON/TTBostadsminister Peter Eriksson, MP, måste se till att staten underlättar bostadsbyggandet. Foto: NOELLA JOHANSSON/TT
Bostadsminister Peter Eriksson, MP, måste se till att staten underlättar bostadsbyggandet. Foto: NOELLA JOHANSSON/TT

Staten måste sluta motarbeta bostäder

Publicerad

Rikspolitikerna gillar att skylla bostadsbristen på kommunerna. Men ofta är det staten som sätter stopp för viktiga nybyggen.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I bostadsbristens Sverige finns det åtminstone en sak som det inte är ont om: Aktörer som pekar finger åt varandra. Ofta är det staten och rikspolitikerna som skyller avsaknaden av bostäder på kommunerna.

År 2013 hotade dåvarande bostadsminister Stefan Attefall, KD, med att inskränka planmonopolet om inte kommunerna planerade för fler bostäder.

Även under flyktingkrisen 2015 hamnade kommunerna i skottgluggen och till slut beslöt regeringen och alliansen att tvinga dem att ta fram bostäder åt nyanlända.

"Alla kommuner i Sverige måste dela på ansvaret," sa statsminister Stefan Löfven.

Men frågan är vilket ansvar staten tar för att underlätta bostadsbyggandet.

Staten säger nej till bostäder

När kommuner väl planerar för bostäder händer det inte sällan att de får bakläxa - av staten. Stockholms stads nya översiktsplan är ett exempel. Det är i stora stycken en utmärkt plan. Blåsiga motorleder ska förvandlas till boulevarder, innerstaden ska ges mer liv och gamla industri- och sjukhusområden ska förvandlas till bostadsområden. Totalt planerar staden för över 100 000 nya bostäder fram till 2030.

Staten i form av länsstyrelsen är dock starkt kritisk till stora delar av planen. I stället för att väga samman intressen från olika myndigheter tycks länsstyrelsen ha radat upp alla de invändningar som inkommit. Men om kommunen ska gå alla statens klagomål till mötes är det omöjligt att bygga 100 000 bostäder.

Luftfartsverket är en annan statlig myndighet som sätter käppar i hjulet. När verket 2014 lade ner två äldre radaranläggningar blev systemet för flygövervakning mer känsligt för höga byggnader. Därefter har Luftfartsverket överklagat en lång rad planerade nybyggen, enligt Stockholms stad kan så många som 25 000 bostäder beröras fram till år 2035.

Staten förenklar inte reglerna

Nu finns ett förslag till lösning för att kunna bygga högt igen, bland annat kan en gammal radaranläggning i Uppsala återöppnas. Men Luftfartsverket kräver att Stockholms stad tar notan på 42 miljoner kronor. En statlig myndighet vidtar alltså en åtgärd som kraftigt hämmar byggandet på Sveriges hetaste bostadsmarknad. Sedan vill staten att kommunen betalar för att fixa problemet.

Regelkrångel är en annan huvudvärk. I samband med flyktingkrisen tog regeringen snabbt fram nya regler om lägre standard för asylboenden, vilket är ett statligt ansvar.  Men motsvarande regellättnader för nyanländas bostäder, som kommunerna måste fixa, har dröjt. Det har lett till att många kommuner har fått skrota sina planer på att bygga modulbostäder.

Lika saktfärdigt har staten agerat exempelvis när det gäller att minska okynnesöverklaganden, att skära ner på antalet riksintressen och att få fart på planärendena i domstol.

Visst finns det ibland anledning att skälla på egoistiska kommunpolitiker. Men från statligt håll gör man bäst i att först titta sig i spegeln.

 

Läs också:

Ska svartbyggen lösa flyktingkrisen?

Sluta dröm om ett nytt miljonprogram?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag