Det statliga svenskdanska missfostret Postnord är på väg mot nya förluster. Foto: EMIL LANGVAD/TT
Det statliga svenskdanska missfostret Postnord är på väg mot nya förluster. Foto: EMIL LANGVAD/TT

Staten borde sluta driva så många bolag

Publicerad

Kartellböter för SAS. Förluster, men höjda direktörslöner i Postnord. Staten borde ägna sig mindre åt att driva bolag.

Efter år av förluster och ägartillskott från nordiska skattebetalare har SAS fått lite luft under vingarna. Så pass att svenska regeringen lyckades sälja en del av sina aktier i höstas. 

Sveriges ägarandel i flygbolaget minskade från 21,4 till 17,2 procent. Turligt nog innan EU-kommissionen just förnyade sitt krav på kartellböter om 665 miljoner kronor.

Näringsminister Mikael Damberg har utlovat fortsatt försäljning: "Det finns goda skäl for den svenska staten att inte vara långsiktiga ägare i ett börsnoterat flygbolag."

Ja, det är en bransch med tuff konkurrens från en mängd privata företag som kommer att starta och landa i Sverige av rent affärsintresse.

Ständig debatt höga statliga direktörslöner

Sen finns det ytterligare skäl att avyttra statliga företag. De sätter ständigt politikerna på pottkanten. 

Här har vi socialdemokrater som ständigt mal om att Sverige slits isär och vredgas över ohemula direktörslöner. Och så kommer SAS årsredovisning.

VD Rickard Gustafson fick i fjol höjd lön från 8,1 till 10,5 miljoner kronor. Avsättningen till hans pension höjdes från 30 till 40 procent av lönen. Trots att staten har deklarerat att taket i statliga bolag bör vara 30 procent.

Gränsen sattes av regeringen Reinfeldt. Nu sprängs den när socialdemokraten Löfven är statsminister. Det orsakar hyckeleksem.

Än värre är det i den missfostriga skapelsen Postnord, tillkommen under Maud Olofssons (C) tid i näringsdepartementet. 

Brakförlust i Postnord, höjda löner för ledningen

Uttrycket "säkert som ett brev på posten" har blivit helt obegripligt. Det enda man som medborgare ser ut att vara viss om är fortsatta förluster för det svenskdanska bolaget, där Sverige står får 60 procent av pengarna men bara hälften av rösterna.

I fjol gick Postnord back med 1,5 miljard kronor. Kostnaden för koncernledningen steg samtidigt med 14 miljoner kronor. 

VD Håkan Ericsson fick förvisso en blygsam höjning i procent räknat jämfört med SAS-kollegan. Ericsson gavs en halvdålig årslön i påslag, han fick 300 000 kronor mer - totalt 9,4 miljoner kronor. 

Lönen till ledningarna och styrelsearvodena i statliga bolag är förvisso mer ett moraliskt än ekonomiskt bekymmer, men de skaver ständigt. Det stora problemet är att skattebetalarna utsätts för onödiga risker och att verksamheterna inte sköts effektivt.

Behövs en statlig post?

Politikerna har insett att SAS inte gör någon statlig nytta. Det är dags att fundera på om det verkligen behövs ett helstatligt postföretag, oavsett om det är svenskt eller svenskdanskt.

De privata företag som distribuerar paket kanske skulle göra det bättre om de också stod för brevutbärning.

Rikspolitikerna bör i alla fall dra två lärdomar av SAS och Postnord. Dels att nordiskt statligt samägande är dåligt och dyrt. Dels att synergivinster är ett rent fantasiord. 

Läs även: 

Magdalena Andersson plundrar våra bolag 

Bränn inte mer pengar, sälj SAS nu

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag