Stäng usla skolor

Publicerad

Om den svenska skolan var lika bra som Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, är på att producera debattartiklar vore just debatten om den svenska skolkrisen borta.

Fjelkner brukar välja olika debattpartners för att nå större genomslag. I går föll valet på skol­entreprenören Peje Emilsson, den gamle PR-mannen som grundade Kreab och som också står bakom skolkedjan Kunskapsskolan.

Med all sin PR-erfarenhet inser Emilsson att i dessa Carema-tider gäller det att framstå som seriös skolentreprenör. Då handlar det också om att kräva fler regleringar för att möta uppenbara brister. Emilssons och Fjelkners krav i Dagens Industri om att staten måste gå in och tvångsförvalta de skolor som inte håller vissa uppställda minimikrav är dock värt att ta på största allvar.

 

Till saken hör också att kommuner borde stänga skolor som inte håller måttet. I teorin borde det fria skolvalet redan ha sänkt ett antal skolor. Välinformerade föräldrar och elever ska ju välja bort de skolor som förtjänar att väljas bort. Men på många orter är valmöjligheterna begränsade och närheten till skolan är också något som avgör skolvalet.

Friskolor som inte får tillräckligt med elever måste avveckla sin verksamhet eller i värsta fall gå i konkurs. En del av de friskolekonkurser som skett kan säkert skrivas in på kontot att de inte erbjöd tillräckligt god undervisning. Andra konkurser beror på att företagen givit sig in på en överetablerad skolmarknad.

Men det är i dag möjligt både som friskola och kommunal skola att år efter år få fortsätta att driva en lågpresterande skola.

 

En självklar invändning är att de socioekonomiska variablerna spelar roll, liksom antalet nyanlända flyktingbarn. Men det finns många exempel på stora kvalitetsskillnader mellan skolor, trots att elevernas bakgrund är likartad.

Staten har tagit ett fastare grepp om lärarutbildningen för att göra miniminivån mer likvärdig. Vi har numera den ordningen att dåliga högskolor mister rätten att utbilda lärare. Men en katastrofal grundskola får behålla sin examinationsrätt. Så kan det inte fortsätta.

Staten måste alltså införa ett motsvarande sanktionssystem när det gäller grundskolan och gymnasiet. Att som Emilsson och Fjelkner föreslår redan nu sätta landets 50 sämst presterande skolor under tvångsförvaltning är dock väl drastiskt. Först gäller det definiera ett rättvisande kvalitetsmått.

 

Men det vore å andra sidan inte fel om staten kunde statuera något exempel; staten har ju redan i dag möjligheten att ingripa med en form av tvångsförvaltning.

Skoldebatten är ofta absurd. På riksnivå tävlar partierna med varandra om att tillmäta riksdagsbeslut avgörande betydelse för kvaliteten trots att det saknas riksdagsmajoritet för att förstatliga ansvaret för skolan. Men mer av statlig kvalitetskontroll och sanktioner borde inte vara kontroversiellt.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag