Sverige har Europas tyngsta och
törstigaste bilpark. Sverige har också två bilföretag som tillverkar tunga och törstiga bilar. De nya EU-regler för avgasutsläpp som kommissionen föreslog i början på februari och som ska diskuteras av unionens miljöministrar i dag berör alltså Sverige i allra högsta grad.
Kommissionen har satt en gräns på 130 gram koldioxid per kilometer, vilket är rejält under det nuvarande snittet på 160. Ett 40-tal bilmärken i världen klarar den nya gränsen, dock inte de svenska. Volvos bilar har till exempel ett snitt på 195 gram per kilometer.
Det är långt ifrån säkert att den föreslagna gränsen kommer att bli EU-lag. Parlamentet och medlemsländernas regeringar ska säga sitt. Ett intensivt lobbykrig har börjat där bilindustrin morrar om att 12 miljoner jobb i EU står på spel och miljörörelserna hänvisar till växthuseffekten.
Men en lägre gräns
än den nuvarande kommer det med all sannolikhet att bli och det är bra. Trafiken är en stor och växande källa till växthusgaser och till skillnad från många andra utsläpp så är den ganska lätt att påverka. Bilindustrin har tidigare visat att den är snabb att anpassa sig om staterna sätter upp nya mål. Den tekniska utvecklingen mår ofta bra av ambitiösa miljökrav och inte minst bilkundernas val går att påverka.
De svenska bilarnas bränsletörst brukar förklaras av den ekonomiska krisen på 90-talet då få hade råd att byta bil, av den gamla tjänstebilsbeskattningen som gjorde bränsleförbrukningen ointressant och därför gynnade Saabs och Volvos existerande program, samt av att svenskarna gillar säkra och vinterdugliga familjebilar.
För bilproducenterna
är kundens preferenser den kanske svåraste nöten att knäcka. Vi har den bilpark vi förtjänar och påfallande många kör bilar med prestanda de nästan aldrig använder. En Volvo V70 är förmodligen en av världens bästa bilar på fjällsemestern men de används faktiskt mest till och från jobbet och till affären på helgernas storhandling.
Alternativa bränslen som etanol och biogas och hybridteknik med batterier är nödvändiga inslag för att minska förbrukningen. Men det behövs också svagare motorer och mindre bilar, det vill säga en mer realistisk attityd bland bilköparna till vad bilen används till.
Regeringen har fått
mycket skäll för sitt svaga miljöengagemang, men det är ett styrkebevis att den ställer sig bakom EU-kommissionens mål i förhandlingarna. Sverige är ett av EU:s mest bilberoende och biltillverkande länder och omställningen av bilparken kommer att märkas på många plan. Det är också ett gott tecken att Saab och Volvo inte har protesterat lika högljutt som till exempel tyska biltillverkare. Bilindustrin är ingen fiende i processen utan en förutsättning för att komma framåt.
