Betalt för sommarstudier riskerar minska ansträngningar under terminen. Och reta upp dem som slitit. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN/
Betalt för sommarstudier riskerar minska ansträngningar under terminen. Och reta upp dem som slitit. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN/

Sommarskola ska ge kunskap - inte lön

Publicerad

Elever har en stark känsla för rättvisa och även om de är halvdåliga på att räkna gör de beräkningar. Därför är det uselt att som Umeå ge tonåringar betalt för att gå i sommarskola.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I takt med att skolresultaten sjunkit har kommunerna prövat olika vägar för att få eleverna att samla ihop sig till åtminstone godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. 

Det har inte alltid varit lätt att locka elever att plugga några veckor på sommaren. Dagens Eko rapporterar att eleverna i Hallsberg, Kramfors, Umeå, Vilhelmina och Överkalix får betalt för att läsa sig till ett E. 

I Umeå är det gymnasister som slutat ettan som får 51 kronor i timmen för att skaffa sig ett godkänt betyg i matte, engelska eller svenska. 

"Vi har en fantastiskt välfungerande gymnasieskola med hög genomströmning och det här är ett av de sätten vi kan upprätthålla den", säger gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande, Peter Vigren (S) i Umeå, till Ekot.

Det kanske hade gått utan studielön också.

I Överkalix är betalningen än bättre, 70 kronor i timmen får de 16- och 17-åringar som väljer skolan i stället för feriearbete i parker, förskolor, ålderdomshem eller i byaföreningar. Studielönen har funnits i flera år, men resultaten har kommunen föga koll på.

Skeva moroten blev en riksdagsfråga

Att locka elever med F - alltså gamla IG, äldre streck och semiantika C - med en pengabelöning för sommarstudier är inget nytt påfund. För 19 år sedan tog moderaten Ulf Melin upp frågan i riksdagen. Då fick gymnasister som gått ut första och andra ring i Motala 35 kronor i timmen för att läsa upp betygen. Och studielönen fanns på fler orter.

Hur mycket energi lägger den elev som är på gränsen till G ner under terminstid om det finns chans att få hyggligt betalt för att skaffa G:et på lovet? undrade Melin. 

Hur surt är det inte för den som slitit hårt för sitt G under skoltid?

Det är upp till kommunerna, svarade Ylva Johansson (S) som på den tiden var skolminister. Hon undvek att diskutera incitamentsfrågan. 

Men det är den som fått många av kommunerna att ta bort studielönen. I Jönköping gav tre veckors kommunal praktik 3 600 kronor, medan skolan gav 2 100 kronor. Ändå tyckte eleverna som klarat betygen under terminstid att det var ORÄTTVIST.

Lovskola nu tvång för kommunerna, inte för eleverna

Från och med denna hösttermin är det obligatoriskt för kommunerna att ordna lovskola minst 50 timmar för de elever som i årskurs åtta och nio har underkända betyg som gör att de inte kommer in på nationella program. Varken de eller andra sommarskoleelever bör få studielön som morot.

Vill kommunerna locka med pengar, för sommarskolan är inte obligatorisk för eleverna, finns en annan väg att gå. Garantera den deltagande eleven en betald kommunal feriepraktik när lovskolan ringer ut. 

Det allra viktigaste är förstås att få barnen att förstå att kunskap är sin egen belöning, redan i förskoleklass.

 

Läs också: 

Läxhjälp kan vara skolstjälp 

Stålar i sista minuten ger unga sämre sommarjobb 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag