Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) ser sockerskatt som en del av lösningen för att förbättra folkhälsan. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGFolkhälsominister Gabriel Wikström (S) ser sockerskatt som en del av lösningen för att förbättra folkhälsan. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) ser sockerskatt som en del av lösningen för att förbättra folkhälsan. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Läsk och mineralvatten kan bli nya smuggelvaror om Sverige inför sockerskatt. Foto: JONAS LEMBERGLäsk och mineralvatten kan bli nya smuggelvaror om Sverige inför sockerskatt. Foto: JONAS LEMBERG
Läsk och mineralvatten kan bli nya smuggelvaror om Sverige inför sockerskatt. Foto: JONAS LEMBERG

Sockerskatt är bara tom symbolpolitik

Publicerad

För mycket socker i kosten är inte bra för vikten. Men att lägga en skatt på läskedrycker är dock ingen god idé.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nu när affärerna åter är fulla av påskgodis är sockret återigen i fokus. Socker är en orsak till övervikt, något som allt fler i Sverige drabbas av. Sockerintaget måste minska för folkhälsans skull, menar en del. Ämnet var uppe för debatt i måndagens P1 Morgon (SR 3/4), där folkhälsominister Gabriel Wikström (S) bland annat öppnade för en läskskatt.

Vilken läsk ska beskattas?

En ny studie från amerikanska Berkeleyuniversitetet visar att lokala läskskatter i Kalifornien minskade läskkonsumtionen med en femtedel. Liknande resultat ses från studier i Mexiko. Avgränsningen blir dock en stötesten. För vilka livsmedelskategorier ska en socker- eller läskskatt gälla? 

Cola och Fanta är uppenbara exempel, men i dag finns en uppsjö osötade alternativ. Och hur ska den redan högt beskattade alkoholen bedömas, exempelvis söta dessertviner? Vad ska egentligen räknas som läsk?

En annan tankefälla gäller priset. Höjs priset så minskar konsumtionen, lyder sockermotståndarnas resonemang, som likställer förslaget med punktskatter på tobak och alkohol. Ekonomisk teori slår dock hål på poängen. 

Den så kallade substitutionseffekten innebär att en konsument lägger pengar på andra varor vid prishöjningar. Normalt köper man mer av billigare alternativ. Det är vad erfarenheter från Storbritannien och Danmark visar. När sockerskatt infördes köpte folk billigare och sämre sötsaker, snarare än att avstå eller övergå till frukt. En onyttighet byts mot en annan.

Med en sockerskatt finns även en risk att vi förbiser en värre hälsobov: saltet.

Salta mindre för hjärtats skull

Den vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar. En bidragande anledning är den ökade mängd salt som vi får i oss. Livsmedelsverkets studie av svenska barns saltintag 2003 visade på ett för högt saltintag - särskilt hos överviktiga flickor. I en liknande studie av vuxna år 2010 återkom resultaten. 

Världshälsoorganisationen WHO anger minskat saltintag som ett av de mest kostnadseffektiva sätten att förbättra folkhälsan.

Idag äter vi mer fett och färdiglagat, men rör på oss i mindre utsträckning än tidigare. Låginkomsttagare äter mer socker än välbetalda. Och trots att kvinnor äter mer socker än män, är de mindre överviktiga. Att isolera sockret som orsak till vissa människors sämre fysiska status är knivigt. Skattens utformning måste därför vara antingen extremt detaljerad eller vag.

Sockerskatt blir ur folkhälsoperspektivet därför en märklig lösning. Metoden är i bästa fall krånglig och i värsta fall kontraproduktiv. Det krävs mer än en punktskatt på läsk för att förbättra folkhälsan. Vi kan börja med att salta mindre och promenera mer.

 

RÄTTELSE: I en tidigare version av texten påstods att ett glas vitt vin innehåller mer socker än ett glas cola. Det är fel. Vidare påstods att det finns ett klart samband mellan högt saltintag och diabetes. Den passusen har tagits bort. WHO anger minskat saltintag som "ett av de mest" kostnadseffektiva sätten, inte "det mest" kostnadseffektiva sättet. Den förra formuleringen har korrigerats. 

 

Läs också:

Nu måste Gabriel Wikström ta tag i drogdöden

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

 

 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag