Snabba cash

Kvalitet och effektivitet - ett bra sjukvårdssystem behöver bådadera. Problemet är förstås att de två målen ofta krockar. Det är inte svårt att ha kvalitet om man struntar i kostnaderna. Och det är inte svårt att vara effektiv om man tar genvägar.
I veckan har Dagens Nyheter behandlat strävan efter kostnadseffektivitet inom den privata sjukvården.
På Praktikertjänst, som har 20 vårdcentraler i Stockholm, arbetar läkarna som egna företagare. Kostnaden för medicinska provtagningar påverkar hur stor lön som kan tas ut. Ju fler prover, desto mindre löneutrymme.
Företagets finansdirektör, Christer Lindgren, hävdar att risken att läkare kompromissar med kvaliteten för att tjäna pengar är pytteliten:
"I min värld har våra läkare en väldigt hög etik och moral".
Han tillägger att låg kvalitet kommer att slå tillbaka och "på sikt blir det inget bra resultat." (11/6)
På sikt, ja. Men hur lång sikt - och till vilket pris?
Sedan Vårdval Stockholm infördes har förskrivningen av antibiotika till barn ökat med 17 procent, exempelvis. Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets ordförande, tror att det beror på att ersättningssystemet premierar snabba, lätta besök:
"Allmänläkare får inte ekonomin att gå ihop annars." (DN 26/5)

Hon har förstås rätt. Läkare är bara människor. De har sin läkaretik, men drivs i grunden av samma krafter som vi andra. Och människors drift att tjäna pengar är stark.
Forskning som gjordes under massjukskrivningarnas år visade tydligt att läkare är högst mänskliga. Det visade sig vara mycket vanligt att läkare sjukskrev krävande patienter trots att medicinska skäl saknades.
Dessutom är det som är billigt för en läkare inte nödvändigtvis billigt för samhället. Ökad antibiotikaförskrivning kan leda till ökad bakterieresistens - en mardröm för sjukvårdsapparaten och folkhälsan. Och läkare som snabbt skriver ut mediciner i stället för att ifrågasätta patienters medicinhögar, eller gå in på livsstilsaspekter, skickar pillernotan vidare till landstingen.

I USA tar läkarna alldeles för mycket prover på grund av risken för stämningar. Även i Sverige tar många läkare för många prover. Det slöseriet är ett problem som måste åtgärdas. Men vårdvalsmodellen tycks ha en del biverkningar som har med överdriven effektivitetsjakt och konkurrens mellan privata aktörer att göra. Alliansregeringen får inte blunda för dem, bara för att vårdvalet är deras baby.
Den, om någon, måste vara vårdvalets stränga men rättvisa moder.