Hetsjakten på rökare - och snusare - tar sig alltmer drastiska samt absurda former. Nästan var fjärde svensk kommun har infört absolut rökförbud på arbetstid. Kraven på rökfria uteserveringar blir allt starkare och kommuner inför rökfria bostadsområden, där hyresgästerna förbinder sig se till att deras gäster inte smygröker på toan eller "inom en viss given markyta runt huskroppen."
I Söderköping får kommunens anställda - liksom allt fler ställen i Sverige - finna sig att stämpla ut och ta av sig arbetskläderna om de vill ut och röka. Norrköpings Tidningar rapporterar att i Söderköping ska även kommunens chefer vid enskilda samtal fråga ut medarbetarna om deras motionsvanor!
Vad blir nästa steg i denna folkhälsotalibanism? Obligatorisk invägning varje morgon?
Folkhälsoarbete har blivit vår tids religion. Och det faktum att svenska folket röker minst i hela EU ses som ett bevis på att den utopiska marschen mot det nikotinfria samhället är på väg att lyckas.
En av översteprästerna heter Göran Boëthius, ordförande i kamporganisationen Läkare mot tobak. Han noterar att "det finns luckor i lagen som brådskar att åtgärda". Rökning måste inte bara förbjudas på uteserveringar, utan även i bilar där barn färdas och på "offentliga utrymmen" som parker, busshållplatser och badplatser.
Varför nöja sig med bilar? Barn riskerar förstås att utsättas för passiv rökning i sina hemmiljöer. Ja, är rökare överhuvudtaget lämpliga som föräldrar?
Fler krav på att täppa till röken från luckorna i lagen är att vänta från Boëthius och andra förmyndare.
De ogillar förstås varje tanke på "harm reduction"; att det faktiskt är mindre skadligt att snusa än att röka och att en prilla under läppen kan vara en metod att röka mindre. En förklaring till den låga andelen rökare i Sverige är just att så många snusar.
Snus är absolut ingen hälsokost, men riskerna har varit kraftigt överdrivna. När något starkt samband mellan snusande och cancer inte kunde påvisas och när cancervarningarna fick plockas bort från dosorna, har larmen i stället handlat om riskerna för hjärtsjukdomar.
SvD rapporterade i torsdags om en forskarstudie från Malmö där man inte funnit något samband mellan snusning och risken för hjärtinfarkt, slaganfall och ökat blodtryck.
I Hudiksvall, Sorsele och Östersund har kommunpolitikerna dock beslutat att deras anställda inte ens får snusa på jobbet. Det vetenskapliga resultaten om skadorna från passiv snusning finns förstås inte, utan här handlar det om en ren förbudsmentalitet mot nikotin i största allmänhet. Fanns förmågan att tänka konsekvent skulle givetvis nikotintuggummin inkluderas i förbudet.
Vi är nog många som är nyfikna på själva kontrollen av snusförbudet i Hudiksvall. Är det plötslig uppställning i korridoren, där chefen lyfter på läppen?
En sak är klar: den här sortens idiotiska förbud ökar inte allmänhetens tilltro till vissa kommunpolitikers omdöme och kompetens.