En stark kandidat till titeln Sveriges framgångsrikaste lobbyist måste vara lärarfacken.
För varför skulle annars alla politiska partier tala om betydelsen av så kallade behöriga lärare?
En behörig lärare är alltså en som har examen från en lärarutbildning. Det vill säga samma utbildningar som gång på gång kritiserats för att inte hålla måttet.
Att lyckas övertyga Sveriges alla utbildningspolitiker om att just dessa personer är särskilt lämpade att undervisa och att endast dessa ska kunna komma i fråga för fasta anställningar på kommunala skolor, kan inte ses som något annat än en fenomenal lobbyinsats.
Resultatet blir att samma politiker som ena stunden dömer ut lärarutbildningen i nästa stund kan skylla problemen i skolan på de lärare som inte gått den. Det går faktiskt inte ihop.

Formell behörighet säger sannolikt väldigt lite om man är bra på att lära ut och motivera sina elever. En bra lärare kan lika gärna vara någon med djupa ämneskunskaper och ett brinnande intresse för att undervisa.
Det har också visat sig svårt att hitta några glasklara samband mellan lärarnas utbildning och studieresultaten. Några utredningar menar att det finns ett sådant samband, andra pekar i motsatt riktning.
En faktor som de flesta utredare däremot verkar vara överens om är lärarnas motivation.
När skolverket undersökte vad som ligger bakom att skolor med samma sociala förutsättningar ändå uppvisar stora variationer i resultat, handlade svaret till stor del om just lärarnas motivation. Med lärare som tycker att det är roligt att undervisa blir resultaten bättre.
Ändå pratar man aldrig om dåliga och omotiverade lärare som ett problem i skolan.
Skolinspektionens senaste rapport ger ytterligare skäl att fråga sig hur det egentligen står till med dem som arbetar i skolan.

Att hälften av gymnasieeleverna blir underkända i ett eller flera ämnen och att var tredje går ut gymnasiet utan behörighet till högskolan handlar inte om resurser. Till stor del handlar det om problem hos skolledare och lärare, skriver skolinspektionen.
Elever som skolinspektionen intervjuat vittnar om enformig undervisning och oengagerade lärare. Skolinspektionen pekar också på att det på många skolor inte görs några seriösa kvalitetsutvärderingar och att rektorer i många fall inte intresserar sig för vad som påverkar undervisningskvaliteten.
I stället för mer av tramsiga mobil- och kepsförbud är det dags för hårdare tag mot lärare och skolledare som inte håller måttet.