Helena Benaouda bör reda ut begreppen offentligt. Foto: Sören Andersson / Scanpix
Helena Benaouda bör reda ut begreppen offentligt. Foto: Sören Andersson / Scanpix

Sluta blunda

Publicerad
Uppdaterad
Debatten om inhemsk islamistisk extremism är svår. Det finns många fallgropar.
Om man överdriver problemet riskerar man att underblåsa islamofobi, främlingsfientlighet och polarisering. Gårdagens artikel i Jyllands-Posten, av den politiske krönikören Ralf Pittelkow, är ett obehagligt exempel på rätt typisk dansk överdrift.
Om man å andra sidan bagatelliserar problemet kan följden för det första bli att samhället inte arbetar förebyggande och att unga män inte upptäcks när de är på väg in i den jihadistiska dimman. För det andra finns risken för en backlash ifall ett våldsamt dåd skulle inträffa. Chockade människor som inte kan orientera sig i ett till synes nytt och farligt Sverige skulle kunna förlora tilltron till moderata röster och lockas av främlingsfientlighetens lättköpta hetta.

Man skulle kunna
tro att muslimska ledare som deltar i det offentliga samtalet, ofta tenderade att underdriva, av ren självbevarelsedrift. Men i själva verket är många av dem realister. Imam Abd al Haqq Kielan, exempelvis, har länge sett sanningen i vitögat. När Säpo nyligen rapporterade att det finns runt 200 våldsbejakande islamister i Sverige sade han att "det är ingen hemlighet och vi har försökt uppmärksamma det här länge, men ingen har lyssnat."
Imamen Awad Olwan har talat öppenhjärtigt om sina problem med "unga och enkelspåriga" män som "kommer till moskén med ett knippe idéer och får motstånd och då slutar de att komma." (AB 16/12)

Men det finns
de som bagatelliserar problemet. En är Mohammed Amin Kharraki, ordförande i Sveriges unga muslimer. Men mest problematisk är ändå ordföranden för Sveriges muslimska råd, Helena Benaouda. Efter självmordsbombdådet - som hon förvisso fördömde - satt hon i SVT Debatt och förnekade, i princip, att hon hade märkt av någon extremism i Sverige. Hon ville hellre tala om attacker mot moskéer. Nu har Benaoudas dotters fästman häktats för terrorplanerna mot Jyllands-Posten. Det är tredje gången Munir Awad har gripits, misstänkt för terroraktivitet. Om han inte är extremist - och han kan förvisso släppas även denna gång - måste han vara Sveriges mest otursförföljda utlandsturist genom tiderna.

Helen Benaouda
har naturligtvis inte ansvar för någon annan än sig själv, men hon är en offentlig person som utger sig för att representera många svenska muslimer. Och hon framstår inte som trovärdig. Det är ett problem. Benaouda bör reda ut begreppen offentligt, annars är hon inte lämplig att verka som språksam ordförande för muslimska organisationers paraplyorganisation.
Detta sagt; Sverige har hittills klarat påfrestningar, från Vilks- och Muhammedteckningar till terrordåd, med hedern i behåll. Kloka muslimska ledare har en stor del i detta.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag