Urban Bäckström, vd för Svenskt näringsliv. Foto: Mikael Sjöberg
Urban Bäckström, vd för Svenskt näringsliv. Foto: Mikael Sjöberg

Slipsarnas strid

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Högern har fått sin egen version av rosornas krig: slipsarnas strid har utbrutit mellan Svenskt näringsliv och regeringen Reinfeldt.
I torsdags skrev Per Schlingmann i Expressen att näringslivet "måste ta ansvar för samhället". Skattebetalarna har stått för krispaket, nu är det dags för svenska företag att göra sitt för samhället: agera grönt och jämställt och se till att anställa människor från grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden, som unga och invandrare.
Om detta utspel tyckte Svenskt näringsliv inte. I ett svar i går, på SN:s hemsida, skrev vice vd Janerik Larsson att svenska företag minsann har annat att tänka på än sånt som "politiker tycker är poppigt och progressivt". Det är företagen som behöver hjälp, enligt Larsson, ty de dignar under regelkrångel, höga skatter, las, för lite forskningsstöd och för lite riskkapital.

Det första man kan
säga är att Svenskt näringsliv är ett särintresse bland andra. De vill alltid ha färre regler, lägre skatter, sämre anställningsskydd, mer forskning och utveckling och mer riskkapital. Vilket inte betyder att mer absolut skulle kunna göras för företagsamheten.
Det andra man kan säga är att Schlingmann delvis spelar för gallerierna. Han signalerar vilka värden M håller högt. Vilket inte betyder att han saknar poänger. Och företag skulle inte bara göra samhället, utan även sig själva, en stor tjänst om de tänkte klimatmedvetet och tog kvinnors och nysvenskars kompetens tillvara.

Men ett överordnat
tema i bataljen är förstås att det finns för få jobb, för många arbetslösa. SN lägger ett stort ansvar på regeringen och Schlingmann kontrar med "Ja, men ni då!"
Så, vems fel är det? Mycket beror förstås på krisen.
Antalet arbetslösa har dessutom spätts på genom att regeringen har stärkt arbetslinjen och därmed ökat arbetskraftsutbudet. Ett ökat arbetskraftsutbud är a och o om man på sikt vill skapa fler jobb, men på kort sikt, mitt i en global finanskris, blir resultatet ökad arbetslöshet.
Jobbskatteavdraget är en annan viktig åtgärd på sikt, liksom borttagandet av förmögenhetsskatten. Men politik är det möjligas konst: Moderaterna har inte velat ta striden om las med facket och att sänka anställningskostnaderna överlag är helt enkelt för dyrt.

Och hur sköts den
mer akuta arbetsmarknadspolitiken i krisens Sverige?
Oppositionen har länge kritiserat de "historiskt" få platserna inom arbetsmarknadsutbildningen. Men det har också Lars Calmfors, chef för regeringens eget finanspolitiska råd, gjort. Han talar om en "ideologisk låsning".
Det finns runt 6000 platser inom arbetsmarknadsutbildningen, att jämföra med 40000 vid 00-talets början.
Då var de för många, nu är de kanske för få. Det bådar illa för framtiden. När jobben kommer, måste arbetskraften vara redo, utbildningsmässigt - i synnerhet med tanke på de stora pensionsavgångarna.
Och regeringen måste jobba snabbt för att fart på utbildningarna. Om ingenting görs, och återhämningen hämmas på grund av brist på kompetent folk, kan historiens dom bli hård.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag