Släpp inte bomben

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Oppositionen är emot det, försvarsledningen likaså. Ändå tror många i Israel att det inte längre är frågan om utan när landet slår till mot Irans kärnenergiprogram.
Landets största dagstidning, Yedioth Ahronoth, också hårdnackad motståndare till militär konfrontation, hävdar att premiärminister Netanyahu och försvarsminister Barak arbetar febrilt för att ena regeringen kring ett anfall som kan ske inom bara någon månad.
Internationella atomenergiorganet IAEA:s senaste rapport, som punkterar Irans redan innan ihåliga påståenden om att kärnenergiprogrammet är "fredligt", kunde inte komma vid en mer laddad tidpunkt. Det hela hänger kanske samman.
Israels vapenskrammel höjer tillsammans med rapporten onekligen trycket i Iran-frågan. Och skärpta sanktioner mot Iran vore verkligen på sin plats. Ryssland och Kina, som båda har stora ekonomiska intressen i Iran, motsätter sig som vanligt detta men har blidkats i Säkerhetsrådet tidigare.
Allt måste göras för att få till en ny resolution - Iran som kärnvapenmakt är en mardröm. Regimen är både brutal och oberäknelig och fienden Saudi­arabiens rädsla för nukleära mullor skulle sannolikt leda till en farlig kapprustning i regionen. Och Iran har fler fiender där.
Iran har vid upprepade tillfällen hotat att utplåna Israel så israelerna har fog för sin skräck. Men ett ensamt israeliskt anfall är ändå en vansinnig idé.
All information tyder på att det iranska kärnenergiprogrammet är spritt över landet, till stor del beläget under jord och överhuvudtaget extremt svåråtkomligt. Om det ens är möjligt att på ett meningsfullt sätt angripa det ovanifrån krävs ett fullskaligt luftkrig snarare än enstaka bomb­räder. Det finns ingen anledning att tvivla på iraniernas försäkran om en skoningslös hämnd. Vid Israels norra gräns är Iran-styrda Hizbollah redo att verkställa den.

Ett anfall mot
Iran skulle riskera ett stort antal israelers liv, och göra landets medborgare betydligt mer utsatta än vad de redan är. Dessutom skulle Iran få den muslimska världens sympatier i ett läge där den arabiska våren har försvagat mullornas ställning.
Det som, till skillnad från ett anfall mot Iran, verkligen skulle kunna göra Israel säkrare är en varaktig, fredlig lösning på konflikten med palestinierna. Så kan Israel skapa goda relationer till andra länder i regionen, och med diplomatiskt stöd i närområdet skulle hotet från Iran minska. Men Benjamin Netanyahu tycks vara ointresserad av fred. För bara en vecka sedan gav han klartecken till byggandet av 2 000 nya bosättningar i östra Jerusalem och på Västbanken.
Iran är ett hot både mot Israel och andra länder och kampen mot dess kärnvapen måste vara av högsta prioritet internationellt. Men regeringen Netanyahus politik gör inte landet säkrare - tvärtom.
Kvällspostens ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag