Svensk skolbrand. Killebäckskolan utanför Lund 2009. Foto: Joachim Wall
Svensk skolbrand. Killebäckskolan utanför Lund 2009. Foto: Joachim Wall

Skolbränderna måste upphöra

Publicerad

Sverige slår deprimerande rekord i Pisamätningarna. Men det gäller också i antalet vandaliseringar och skolbränder där vi ligger i världstopp. Det måste få ett slut.

Skolans arbetsmiljö ska vara trygg och säker. Hur känns det då för eleverna på Nytorpsskolan i Hammarkullen i Göteborg? I början av december blev deras skola helt sönderslagen. Vandalerna hade krossat rutor och slagit sönder bänkar och skåp. Datorer och ipads blev också stulna. Eleverna slapp åtminstone se allt elände. Undervisning ställdes in en dag för sanering.

I början av november krossades 24 glasrutor på Grönkullaskolan i Alvesta i Småland. Skolan, som har sågats av Skolinspektionen, var också tvungen att hålla stängt en dag. Därefter inkallades väktare och ytterdörrarna låstes. Vi talar om en grundskola upp till årskurs sex i ett litet småländsk samhälle.

 

Bränder vid befintliga och tilltänkta asylboenden har - med rätta - fått stor uppmärksamhet under hösten. Men skolbränder tycks ha blivit något samhället numera rycker på axlarna åt. Brinner det i papperskorgen på toaletten får man väl släcka? Sju av tio lärare har varit med om någon form av brand på sin skola.

Hur många andra yrkesgrupper skulle acceptera sådana risker? Och vad blir konsekvenserna för drabbade elever?

Enligt MSB:s statistik brann det 498 gånger i svenska skolor förra året och 254 av bränderna definierades som anlagda. Det är mer än en anlagd brand per skoldag i genomsnitt. Någon exakt statistik finns inte då mindre bränder kan släckas av skolpersonal och ledningen kan tveka om att anmäla då det påverkar skolans rykte.

 

Statistiska problem gör internationella jämförelser svåra, men svensk brandskyddsexpertis säger att Sverige ligger i den absoluta världstoppen och att våra skolbränder kostar mer än amerikanska.

"Som svensk skäms man lite när man åker på internationella konferenser. Mina kolleger förstår knappt vad man sysslar med. I Grekland antänds fem skolor per år", sa Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds Tekniska högskola till tidskriften Forskning & Framsteg.

van Hees har också medverkat i en forskargrupp för att motverka anlagda bränder och föreslagit olika tekniska lösningar. En slutsats är att det inte går att ge några generella rekommendationer eftersom risken för anlagda bränder varierar från skola till skola. En annan är att brandskyddet i skolor inte är dimensionerat för brand utifrån.

 

En metod för att höja skyddet är att rensa runt skolbyggnaden. På kvällar och helger ska det inte finna lättantändligt material runt skolan som lastpallar, skräp och soptunnor. Buskar vid fasaden ska klippas ned. Teknisk utrustning som värme- och övervakningskameror och branddekteringskablar har visat sig vara effektiva.

Men den viktigaste slutsatsen är att i skolor där eleverna trivs brukar sällan bränder anläggas. Teknik löser inte alla samhällsproblem.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag