Behöver ökat stöd. En förutsättning för att skolorna med svårare elevunderlag ska ha minsta chans att klara sina uppdrag är att de får betydligt större resurser än medelklassbarnens skolor. Men kommunerna slarvar ofta med kompensationen för socioekonomiska skillnader. Foto: Jörgen Hildebrandt
Behöver ökat stöd. En förutsättning för att skolorna med svårare elevunderlag ska ha minsta chans att klara sina uppdrag är att de får betydligt större resurser än medelklassbarnens skolor. Men kommunerna slarvar ofta med kompensationen för socioekonomiska skillnader. Foto: Jörgen Hildebrandt

Skolans kris är till stor del en fråga om klyftor

Publicerad

När man lyssnar på debatten om skolan kan man lätt få för sig att dagens elever är allmänt hopplösa. Den bilden behöver nyanseras. Den viktigaste förklaringen till skolresultatens fria fall är att de svaga eleverna presterar allt sämre. All statistik tyder på att de högpresterande eleverna är lika duktiga nu som förr. Skolans kris är till stor del en fråga om klyftor.

Att det ändå är bilden av en förlorad generation som har satt sig är inte så konstigt. Vi har i alla tider gillat att förfasa oss över ungdomens tillstånd. Men debatten borde utgå från verkligheten.

 

Siffrorna som Svenska Dagbladet i går publicerade, över resultaten på det nationella provet i matte, talar sitt tydliga språk. De senaste fem åren har genomsnittsresultatet inte försämrats. Men gruppen som inte klarar provet har under samma tid vuxit från 12,4 till 19,3 procent. Det är dem skoldebatten borde handla om.

De går i allmänhet i skolor där de andra eleverna inte heller kan räkna och skriva ordentligt. Mattetimmarna ägnar de ofta åt självständigt arbete. I höstas disputerade Göteborgsforskaren Åse Hansson med en doktorsavhandling som visade att det egna arbetet på matten är i särklass vanligast där eleverna har sämst förutsättningar att klara av det. Eleverna i resurssvaga områden, som allra mest behöver lärarnas hjälp, lämnas oftare ensamma med matten än mer självgående barn från studievana hem. Avhandlingen slog fast att detta är en viktig förklaring till matteresultatens förfall.

 

Jan Björklund identifierade tidigt problemet med egen undervisning. Han har tjatat och rasat i åratal, och dessutom skrivit om skolförordningen, så att lärarledd undervisning betonas mer. Men hans makt över verksamheten ute i de kommunala skolorna är ändå begränsad. Ett viktigt skäl till att "problemskolorna" så ofta låter eleverna sitta själva är rimligen att lärarna där har fullt upp med så mycket mer än bara undervisning.

 

De senaste decennierna har den svenska skolan blivit oerhört segregerad, delvis beroende på skolvalet och friskolorna, men också en tilltagande boendesegregation. En förutsättning för att skolorna med svårare elevunderlag ska ha minsta chans att klara sina uppdrag är att de får betydligt större resurser än medelklassbarnens skolor. Men kommunerna slarvar ofta med kompensationen för socioekonomiska skillnader.

 

Kommunernas makt är ett allvarligt hinder för alla strävanden mot en mer likvärdig skola. Staten borde ta ansvaret. De flesta problemen skulle ändå kvarstå – men bli lättare att angripa.

En förutsättning för att utvecklingen ska kunna vändas är att verklighetsbeskrivningen är korrekt. Det är dags att sluta tala om skolans kris som ett generellt problem och i stället koncentrera sig på de elever saken handlar om.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida