Segregationen utmanar. Vi kan inte tillåta enklaver där jämställdhetens ideal är satta på undantag, jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Foto: Ylwa YngvessonSegregationen utmanar. Vi kan inte tillåta enklaver där jämställdhetens ideal är satta på undantag, jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Foto: Ylwa Yngvesson
Segregationen utmanar. Vi kan inte tillåta enklaver där jämställdhetens ideal är satta på undantag, jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Foto: Ylwa Yngvesson
Amineh Kakabaveh.Amineh Kakabaveh.
Amineh Kakabaveh.
Nalin Pekgul. Foto: Stefan ForsellNalin Pekgul. Foto: Stefan Forsell
Nalin Pekgul.  Foto: Stefan Forsell

Sila inte mygg i kvinnokampen

Publicerad

Vi kan inte tillåta enklaver dit jämställdhetens ideal aldrig når. Segregationen av kvinnors rättigheter är den mest akuta utmaningen för dagens kvinnokamp.

Det finns många missförhållanden att uppmärksamma på den internationella kvinnodagen. Man kan beklaga sig över pappornas ovilja att ta föräldraledigt, över lönegapet mellan könen, den sneda könsfördelningen inom börsbolagen styrelser eller att Sverige, trots att vi skriver år 2016, inte har haft en kvinnlig statsminister.

Men det mesta av detta rör sig ändå långsamt i rätt riktning. Detsamma kan inte sägas om andra delar av kvinnokampen. Förra våren startade en debatt om kvinnors situation i vissa utanförskapsområden. Modiga debattörer som Nalin Pekgul, Zeliha Dagli och Amineh Kakabaveh (V) vittnade om hur konservativa krafter försöker begränsa kvinnors frihet.

Dagli berättade att hon inte längre vågar gå i kortbyxor till sin kolonilott och Kakabaveh skildrade hur fundamentalister kräver att unga kvinnor beslöjar sig. En del blev upprörda - på budbärarna som anklagades för att generalisera och bidra till ryktesspridning. Som så ofta i svensk offentlighet kidnappades även denna fråga av den stora debatten om islamofobi och främlingsfientlighet.

 

Så räddhågsen får feminismen inte vara. Tvärtom måste än mer av kvinnokampens engagemang riktas mot de platser där jämställdheten är som mest hotad. Allt annat vore ett oförlåtligt svek.

Organisationen Varken hora eller kuvad släppte nyligen en rapport som visar att hedersförtrycket är utbrett bland unga i Stockholms utsatta förorter. 82 procent av alla flickor i enkäten svarade att de är ganska mycket, mycket eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar.

83 procent av tjejerna får inte umgås med killar och över hälften får sällan eller aldrig fika med vänner efter skolan. På punkt efter punkt slås fast hur en majoritet av flickorna i enkäten får sin frihet kraftigt kringskuren.

 

Den här enkäten borde sända chockvågor genom Sverige. Ofta betraktas hedersförtryck som en abnormitet, något avvikande som drabbar enskilda. Den här enkäten vittnar i stället om att det snarare är hederstänkandet som är normen i dessa ungdomars liv. Det viktiga är att familjens heder och rykte till varje pris skyddas.

Vi har enklaver där jämställdhetens och individualismens ideal är satta på undantag. Sverige lever inte längre upp till löftet om att vara en fristad för kvinnor och utsatta minoriteter.

Det finns två möjliga förhållningssätt till detta. Det ena är att i tysthet acceptera att sådant som jämställdhet, religionsfrihet och homosexuellas rättigheter får stå tillbaka på vissa platser tills vidare.

Det andra - och enda rimliga - förhållningssättet är att den sortens reträtter är oförsvarliga. Men då krävs en bred mobilisering för att vända utvecklingen. Regeringen behöver skaffa sig en nationell strategi för att motverka hedersproblematiken i utsatta områden.

Kvinnokampen kräver faktiskt mer än en tredje pappamånad.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag