2014 la landstingen 3,43 miljarder kronor på vårdbemanning. Lejonparten, 85 procent, var kostnader för läkare. Foto: GETTY IMAGES
2014 la landstingen 3,43 miljarder kronor på vårdbemanning. Lejonparten, 85 procent, var kostnader för läkare. Foto: GETTY IMAGES

Sätt stopp för stafettläkarna

Publicerad

Stafettläkare gröper ur landstingens finanser. Utvecklingen måste vändas.

Annica Lusth, chef för vårdcentralen i Höör, gjorde något som ter sig smått fantastiskt i dagens Vårdsverige: Hon anställde två av de stafettläkare som hade ryckt in på vårdcentralen för en dyr penning. Dessutom lyckades hon rekrytera en distriktsläkare. Följden blev att vårdcentralens kostnad för hyrläkarläkare sjönk från 6,4 miljoner kronor år 2014 till 312 000 kronor i fjol, berättar Sveriges Radio Malmöhus.

Om fler vårdenheter lyckades göra den resan skulle miljarder kunna sparas inom landstingen.

Förr var läkarvikarierna i regel landstingsläkare som hoppade in extra under sin jourkompledighet. Men när läkarbristen växte, vaknade bemanningsföretagen. Numera tecknar landstingen ramavtal med dessa. Och många läkare har egna bolag, varifrån de säljer sina tjänster till bemanningsföretagen. Det har blivit en dyr historia.

 

År 2013 lade landstingen 2,86 miljarder kronor på vårdbemanning. Året därpå hade siffran ökat till 3,43 miljarder. Primärvården står för nästan hälften av kostnaden. Och lejonparten – 85 procent – går till läkarkostnader.

Ständiga vikarier tär på patienternas tillit och på vårdkvaliteten. Den fasta personalen stressas av den eviga strömmen av nya kolleger som måste vägledas och stöttas, men som inte tar helhetsansvar. Den försämrade arbetsmiljön ökar risken för att fler slutar och att arbetsplatsen får dåligt rykte, vilket gör det än svårare att hitta folk att anställa.

En negativ spiral kör sönder verksamheten – och ekonomin.

Annica Lusth i Höör arbetar aktivt för att behålla personalen. Det går inte att konkurrera med bemanningsföretagens löner, säger hon, men man kan göra annat: skapa en bättre arbetsmiljö, lägga om scheman så att de passar personalen och jämnar ut vårdtyngden, och låta människor få jobba med sådant de brinner för.

 

Ett skäl till att just primärvården tar in så många hyrläkare är bristen på allmänläkare. De äldre slutar och alltför få yngre läkare väljer denna specialitet; många uppfattar allmänläkarens vardag som "stressig, ensam, och med för kort tid avsatt för varje patient", enligt Läkarförbundets undersökning.

En god arbetsgivare skulle kunna göra detta jobb mer attraktivt. Dessvärre är landsting ofta nonchalanta arbetsgivare. Ett paradexempel är bristen på specialistsjuksköterskor: Trots ständigt eskalerande brist har landstingen knappt lyft ett finger för att göra specialistutbildningen mer attraktiv.

Och numera finns det även stafettsjuksköterskor.

Personalpolitiken inom sjukvården måste förbättras, både vad gäller arbetsmiljö och lönenivåer. Det måste arbetas förebyggande så att vårdenheter inte körs sönder. Den utlösande krisfaktorn kan vara att bara en eller två läkare slutar. Och snart kommer många att sluta i Vårdsverige: Hälften av primärvårdsläkarna är exempelvis äldre än 55 år.

Landstingen måste skaffa sig en långsiktig plan för att behålla och rekrytera ny personal. Det är en ödesfråga för svensk sjukvård.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida