Sanna Rayman

Varför måste ni
ändra på Lucia?!

Publicerad

I DN flaggas det diskret (förhoppningsfullt?) för att vuxna eventuellt inte kommer gilla årets julkalender. Det är ju regel snarare än undantag att vi vuxna ska rasa över allt som hör julen till.

Är julvärden i SVT fel? Årets julklapp – vilka signaler sänder den? Advent – är inte det religiöst? Pepparkaksgubbarna – en evig fallgrop. Vuxnas alkoholvanor! Beskattningen på filantropi! Hög tid för Luciadebatt, således. Jag börjar!

På Södermalm i Stockholm har man med argumentet ”rättvisa” i år valt att släppa taget om det mer traditionella lussefirandet på flera förskolor.

Föräldrar ska slippa köpa luciakläder och barnen ska slippa att det är ”laddat” och obekvämt att uppträda. De som vill får dock gärna klä ut sig och sjunga för föräldrarna, för päronen måste så klart komma – den traditionen är på ständig tillväxt.

Det kan låta sympatiskt att alla gör det de trivs bäst med. Viktigast är väl att alla ska få en mysig stund? ”Vi firar fortfarande lucia men på ett annat sätt”, säger biträdande förskolechef Annika Nylén Nilsson. Fast, nä. Lucia är inte samlingsnamn för diverse julmys. lucia är inte att ”fira ljuset” i vidast tänkbara mening. Gör man inte Luciaprylen så firar man faktiskt inte lucia.

Godtycklig rättvisa

Men rättvisan då? Ska vi verkligen tvinga barn att vara obekväma? Alla gillar ju inte att uppträda? Problemet med de här argumenten är att de används godtyckligt och motstridigt.

Rättvisan dyker upp när det handlar om småsaker. Insamlingar till lärarpresenter, frukt och lucialinnen antas stigmatisera. Samtidigt har vi en hämta tidigt-norm och stänga tidigt-dagar på såväl förskola som fritids, som rent ekonomiskt motsvaras av åtskilliga kilon frukt.

Och för något år sen upptäckte jag ett nytt fenomen: en kommunal förskola inbjöd till ”Fixarlördag”. Föräldrar förväntades lägga en helgdag på att utföra underhållsarbete i förskolans utemiljö. Att ta med sig ”överblivet” material, såsom brädor, färg, städutrustning och annat välkomnades. Ett önskemål som toppar tomteluvor, kan tyckas.

Uppträda måste man

Men rampfebern då? Jo, alla barn gillar inte att uppträda. Det är sant. Men även här är argumentet godtyckligt. Både skola och förskola har i dag ett starkt fokus på muntlig framställan och socialt samspel. Vet ni att en elvaåring i dag kan få nöjet att göra muntliga matteprov? Jodå.

Man kan inte ens få vara inåtvänd och bra på att räkna längre – man måste hålla föredrag och gruppsamtal i klassen om lösningarna sen. Blygsel kan inverka allvarligt på ditt mattebetyg.

Men den problematiken kan ju avhandlas under utvecklingssamtalet – som du själv leder, din lille estradör! Och när det är dags för löpartävling i skolan, då inbjuds alla föräldrar att bilda klack längs springvägen. För en gammal idrottsskolkare låter det långt värre än att tipptappa sig igenom ett luciatåg.

Så nej. Skolan förskonar inte barnen från publik genans. Men när vi når 13 december blir det plötsligt viktigt att få välja bort uppträden. Och den dammiga traditionalist som klagar får veta att dagens Luciafirande minsann är en förhållandevis ung tradition.

Jaja, okej. Men vad spelar det för roll? Det jag undrar är fortfarande: varför ska den ändras? Finns det några andra argument i tomtesäcken tro?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Sanna Rayman är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags är hon debattchef på Dagens Samhälle.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag