19-åriga Pela Atroshi mördades av sin familj 2001. Foto: XXXX / PRIVAT19-åriga Pela Atroshi mördades av sin familj 2001. Foto: XXXX / PRIVAT
19-åriga Pela Atroshi mördades av sin familj 2001. Foto: XXXX / PRIVAT
Fadime Sahindal sköts ihjäl av sin egen far i Uppsala 2002. Foto: MAGNUS JÖNSSONFadime Sahindal sköts ihjäl av sin egen far i Uppsala 2002. Foto: MAGNUS JÖNSSON
Fadime Sahindal sköts ihjäl av sin egen far i Uppsala 2002. Foto: MAGNUS JÖNSSON
Sanna Rayman

Staten måste sluta mumla om hedersvåld

Publicerad

Att så många svenska mord kan kopplas till hedersförtryck är chockerande. Staten måste insistera på att ingen bär sin familjs heder – och agera kraftfullt för att genomdriva det. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

”Ingen förälder vill ju döda sitt barn, men vad skulle han göra? Hon borde inte ha umgåtts med svenska killar.”

Resonemanget är hämtat från en diskussion i ett SFI-klassrum i Sverige. I en grupp bestående av vuxna elever, mest män, men även kvinnor, anförde flera att Fadime Sahindals far hade gjort rätt. När gruppen, som underlag för hedersdiskussion i klassrummet, fick se regissören Reza Baghers Vingar av glas var det flera som lämnade klassrummet i vredesmod, eftersom en våldtäktsscen innehöll nakenhet.

Filmen mottogs med föga entusiasm, även här ansågs det orätt av huvudpersonen Nazli att vägra låta sig bortgiftas och att ha en relation med en svensk. Vid en annan lektion fick eleverna lära sig om svensk syn på homosexualitet historiskt och nu. Flera menade då att svensk lagstiftning på 16- och 1700-talen (dödsstraff och straffarbete) var att föredra framför dagens ordning. Andra lät förstå att homosexualitet är en smittsam sjukdom och att samhället måste förhindra spridning.

Har man ett gäng lärare i sin närhet förvånas man – tyvärr – inte särdeles över de siffror som chockat under veckan som gått. Enligt Sveriges Radios program I lagens namn var ungefär vart tionde mord förra året ett hedersmord. Ser man enbart till kvinnor som mördats av någon de har en nära relation med blir det hedersrelaterade motivet än mer framträdande: en tredjedel.

Hedersförtryck är mer än mord

I svenska skolor kontrolleras i synnerhet flickor dagligen av bröder och sociala nätverk, ständigt redo att skvallra om eventuella olämpligheter. Skvaller är förstås inte mord, men det innebär tveklöst en ökad risk för både förtryck och våld. Detsamma gäller givetvis även alla läggningar bortom heterosexualiteten. Hedersfrågan har sin yttersta tragedi i morden, men vägen dit kantas av hundratusentals kvävda friheter. De friheter som vi måste försvara. 

Att hederskulturen finns och måste bekämpas är lyckligtvis de flesta överens om vid det här laget. Dock kvarstår en nervositet som vi också behöver lämna bakom oss. Ett sådant exempel är den sajt som invigdes av jämställdhetsminister Åsa Regnér i våras. Syftet med sajten är att informera nyanlända unga om jämställdhet och sexualitet. Någon tydlig avdelning om heder finns inte ens, men under ”familj” berörs tvångsäktenskap och bröder som bevakar systrar. 

Informationen om tvångsgifte är kort och inger en akut känsla av oengagerad vuxen som inte fattar ett skit. 

Rimliga ämnen, men avsnitten saknar helt auktoritet. Informationen om tvångsgifte är kort och inger en akut känsla av oengagerad vuxen som inte fattar ett skit. ”Ingen får tvinga dig. Du borde prata med någon.” Passagen om övervakande bröder har mer karaktären av försynt förslag, man vädjar till läsaren med en solskenshistoria om en ung man som slutade kontrollera sin syster när han insåg att det var fel.

Insikter är bra, men vi kan inte vänta på att varje enskild pollett trillar ner. Varför slår en sajt som denna inte fast – med myndig stämma – att hederssystemet är både oacceptabelt och oförenligt med ett liv i Sverige? Den chockerande mordstatistiken är en fingervisning om ett samhällsproblem på tillväxt. Inför detta kan vi inte vara försynta, staten måste insistera på att ingen bär sin familjs heder – och agera kraftfullt för att genomdriva det. Det kommer inte alltid vara lätt. Men ingenting blir bättre av försynt mumlande där skärpa behövs.

 

LÄS OCKSÅ:

Hedersmord måste straffas hårdare 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Sanna Rayman är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags är hon debattchef på Dagens Samhälle.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag