En Vogue anno 2000. Foto: - -En Vogue anno 2000. Foto: - -
En Vogue anno 2000. Foto: - -
Victoria Kawesa, partiledare för Feministiskt Initiativ.Victoria Kawesa, partiledare för Feministiskt Initiativ.
Victoria Kawesa, partiledare för Feministiskt Initiativ.
Sanna Rayman

Sluta med det ytliga pratet om "vithet"

Publicerad

Var hellre färgblind än ytlig. 

Tillsammans med en hög andra 40-plussare såg jag nyligen 90-talsdivorna En Vogue utföra synkroniserad dans på Nalen i Stockholm. Ett litet lyckopiller klätt i nätstrumpor! När de körde hiten Free Your Mind lyftes salongens alla nävar i ett gemensamt instagrammande av refrängen: 

Free your mind and the rest will follow/Be colour blind, don’t be so shallow” 

Plötsligt slog det mig hur otidsenlig denna uppgörelse med fördomar har blivit. Idag hade den förmodligen föranlett kontroverser. Divorna skambelägger prostitution och sjunger glatt om att de tänker dejta utanför rasgränserna – utan att problematisera koloniala undertoner i en sådan relation.

Dessutom förespråkar de färgblindhet. Aja baja. Färgblindhet är ju inte samtidens målsättning. 

Snarare pekas hudfärger ut så ofta – och så ogenomtänkt – att det riskerar att motverka sitt antirasistiska syfte. 

Kawesa hade en poäng om ryssar

För en tid sedan debatterade Fi:s partiledare Victoria Kawesa med Moderaternas Hanif Bali i Expressen-TV:s Bara Politik. I inslaget sade Kawesa att ryska medborgare i Sverige inte är vita, vilket blev lite av en nätsnackis efteråt. Många ansåg hennes uttalande både förryckt och skrattretande. 

Men, ägnar man Kawesas påstående en stunds eftertanke är det inte alls svårbegripligt. Hennes poäng är inte att ryssar har en annan hudfärg. Det hon vill beskriva är en process: att en ryss i Sverige ses som mer främmande än en norrman. Det är inget förryckt med den insikten, det är en sannolik analys. 

Men är det lyckat att använda ordet vit/svart när man ska beskriva nämnda process? Nej, inte särskilt. 

Vi har fastnat i ett läge där den som pekar ut hudfärg antas ha ”gjort en analys”, medan den som förordar försiktighet med pigmentsargumenten anklagas för att ”blunda” för rasism. 

Men att slentrianmässigt vifta med ”vithet” och ”svarta kroppar”, utan att ha ägnat en sekund åt ”analys” är faktiskt riskabelt enkelt. Just därför bör vi vara försiktiga. Åtminstone om vår strävan är att motverka rasism och fördomar… 

"Vit" som allmänt skällsord

I bussen från museiparken på Norra Djurgården in till Stockholm city är det ofta trångt. Barnvagnarna knölas in med råstyrka och ljudnivån är hög från övertrötta barn – toppade efter museer, lekrum, festis och chokladbollar. Nyligen tog jag den turen och i bussens mitt samsades jag om utrymmet med två andra mammor och deras ungar och vagnar. Ett av barnen – en flicka – var dödstrött och vresig. Hon hade drabbats av en stor oförrätt då hennes mor hade erbjudit vatten, inte saft, för att släcka törsten. 

Flickan var ursinnig och lät hela bussen veta vad hon tyckte om det där jämrans vattnet. Mamman beklagade sig trött för väninnan. ”Typiskt vit privilegierad unge”, suckade hon och himlade med ögonen. 

Jag inväntade ett skratt, ett snett leende – något som skulle indikera skämtsamhet eller en torr ironi. Men nej. Väninnan nickade deltagande. Ja, typiskt. 

Den här kvinnan förstod nog inte att hon använde ”vit” som ett generellt skällsord för att beteckna en hel hop dåliga egenskaper som ”bortskämd, trotsig och omöjlig”. Men det gjorde hon. Istället för att benämna sin dotters beteende som typiskt för trotsåldern, så slentriankategoriserade hon det som typiskt ”vitt”. Man kan nog lugnt påstå att hon saknade analys. 

Why oh why, must it be this way? 

 

Sanna Rayman är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags är hon debattchef på Dagens samhälle.

Läs också:

Glöm inte ömheten vi kände denna terrordag 

I filterbubblan kan vi slippa se otryggheten 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och kolumner.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Sanna Rayman är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags är hon debattchef på Dagens Samhälle.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag