”Jag tror att kommunen borde låta nyanställda gå en kort hemkunskapskurs och en konversations-SFI innan de börjar inom hemtjänsten”, skriver en anhörig. Foto: LINDA FORSELL”Jag tror att kommunen borde låta nyanställda gå en kort hemkunskapskurs och en konversations-SFI innan de börjar inom hemtjänsten”, skriver en anhörig. Foto: LINDA FORSELL
”Jag tror att kommunen borde låta nyanställda gå en kort hemkunskapskurs och en konversations-SFI innan de börjar inom hemtjänsten”, skriver en anhörig. Foto: LINDA FORSELL
Jag läser mejl efter mejl av ledsamma historier om föräldrar som ”gett upp”, som resignerat till fåordiga lappar och pekande eller som har slutat be om sånt som kräver kulturell kompetens, skriver Sanna Rayman. Foto: LARS PEHRSON / PRESSENS BILDJag läser mejl efter mejl av ledsamma historier om föräldrar som ”gett upp”, som resignerat till fåordiga lappar och pekande eller som har slutat be om sånt som kräver kulturell kompetens, skriver Sanna Rayman. Foto: LARS PEHRSON / PRESSENS BILD
Jag läser mejl efter mejl av ledsamma historier om föräldrar som ”gett upp”, som resignerat till fåordiga lappar och pekande eller som har slutat be om sånt som kräver kulturell kompetens, skriver Sanna Rayman. Foto: LARS PEHRSON / PRESSENS BILD
Sanna Rayman

Man vill inte serveras kokt blodpudding

Publicerad

Jag läser mejl efter mejl av ledsamma historier om föräldrar som som har slutat be hemtjänsten om sånt som kräver kulturell kompetens.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

”Rasismen är ingen rasism, den är ett nödrop på hjälp.” Så skriver Laila, som jobbar i hemtjänsten i Stockholm. Laila heter egentligen något annat och är en av många som mejlar mig efter min förra krönika om de rapporterat rasistiska önskemålen i hemtjänsten i Västernorrland. 

”Nödrop på hjälp.” Ska det vara så farligt att få hjälp med vardagsbestyren från någon född utanför Sverige? Det är nog lätt att tänka så, om man är ung och frisk. Därefter lätt att dra slutsatsen att den som klagar på hjälpens härkomst, ja den måste väl vara rasist? 

En förenklad tolkning menar de hemtjänstanställda som mejlar. Visst finns rasismen här, precis som överallt, skriver Marie-Louise, men bilden behöver nyanseras. ”Många av de äldre kan ha kommunikationsproblem på grund av afasi, demens, hörselnedsättningar”. Det krävs ganska lite av brytning eller liknande för att kommunikationen ska bli lidande. Hemtjänsten är dessutom ofta det enda mänskliga möte de äldre har att se fram emot om dagarna.

”Jag får dagligen höra av de äldre om deras oro över 'vem som kommer vid nästa besök' och om hur de hoppas att det är 'någon de känner igen, någon som vet vad de ska göra och någon som pratar svenska'”, berättar Laila. ”Den äldre hamnar i ett utanförskap i sitt eget hem när hjälpen från hemtjänsten ej behärskar språket. Ångest, ensamhet i stället för trygghet och ett positivt socialt samspel.”

Dålig kommunikation i hemtjänsten

De flesta är jättesnälla, gör sitt bästa, inskärper de anhöriga som mejlar. Många har stor förståelse för att personalen jobbar under stark tidspress, att tiden för samtal inte kan bli lång. Men frånvaron av kommunikation blir än mer påtaglig när tiden är knapp.

Diskrimineringen då? Ja, den finns förstås också. Tommy, som arbetat i hemtjänsten i just Västernorrland, beskriver att hans närvaro har önskats bort av såväl svenska som muslimska kvinnor och att han även ratats av utrikesfödda – på grund av sin svenskhet. Helt okej, menar han. Man måste få bestämma vem som ska få komma in i ens hem.

Stockholms stad har nyligen tagit fram en studie om diskriminering i den kommunala verksamheten, i vilken äldrevården nämns. Även här framkommer att det är ”vanligt att brukare kräver att få 'svenska' personer eller att inte få 'utomeuropeiska' personer vid hembesöken”. Kommunen brukar svara att man inte kan ta sådana hänsyn. Samtidigt är det vanligt att hemtjänsten söker personal med en viss språkkompetens, vilket indirekt blir att ta just en sådan hänsyn, i dessa fall.

Ge hemkunskapskurser

På papperet är förstås även svensktalande ett vanligt krav för jobb i hemtjänsten. Men, återkommande personalbrist ökar benägenheten att släppa på kraven.

Jag läser mejl efter mejl av ledsamma historier om föräldrar som ”gett upp”, som resignerat till fåordiga lappar och pekande eller som har slutat be om sånt som kräver kulturell kompetens. 

”Jag tror att kommunen borde låta nyanställda gå en kort hemkunskapskurs och en konversations-SFI innan de börjar inom hemtjänsten”, skriver Rolf, vars mor tycker om personalen, men har svårt för den kompakta tystnad som dominerar. Det tycker även de yrkesverksamma som mejlar. Onödiga missar som läggs på hög bidrar till att göra de äldre uppgivna. 

Man vill inte serveras kokt blodpudding mer än en gång.

 

Läs också:

Rasism i hemtjänsten? Frågan är inte så enkel 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Sanna Rayman är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags är hon debattchef på Dagens Samhälle.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag