Hårt kritiserad då. men i dag ter sig Göran Hägglunds Almedalstal anno 2009 beskedligt. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Hårt kritiserad då. men i dag ter sig Göran Hägglunds Almedalstal anno 2009 beskedligt. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Sanna Rayman

Hägglund hade varit en bättre populistledare

Publicerad

Åtta år efter Göran Hägglunds kritiserade "verklighetens folk"-tal är det lätt att tänka att man hellre hade haft honom som trädgårdsmästare i den populistiska myllan.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Minns ni ”verklighetens folk”? På söndag är det åtta år sedan Göran Hägglund höll Almedalstalet som orsakade upprört ältande under lång tid efteråt. Populistiskt? Jodå, udden var ju riktad mot en elits förakt mot vanlighet. Samtidigt känns det populistiska hotet anno 2009 beskedligt betraktat från nuet.

Det är en rör(l)ig tid vi lever i. Människor förflyttar sig, de ideologiska prioriteringarna likaså. Etablerade politiker och partier förkastas, nya provas ut. Myllan för populism är god.

Ett framgångsrecept för populisten, sägs det ibland, är politisk skrämseltaktik och löften om enkla recept för att motverka de hot som ska drabba samhället. Ett övertydligt exempel är Donald Trump och hans utlovade mur mot Mexiko, som just nu är föremål för budgivning i en ”skönhetstävling” där flera utförare tävlar med prototyper om, ehm, snyggaste murdesign.

Verklighetens folk i Almedalen

När det gäller rädsla är den politiska etiketten svårnavigerad. Viss oro anses pöbelaktig, medan annan rädsla är påbjuden. Höjda havsnivåer ska vi rädas, även om detta snarast lär besvära barnbarnen. Samtidigt uppmuntras medborgaren att vara obrydd inför kriminalitet eller terrorism, då den statistiska sannolikheten att drabbas är liten. Båda sakerna är förstås problem som förtjänar politiskt allvar, men i det ena fallet försöker politiken själv påtala hotet, medan man i det andra ofta försöker tona ner, vilket skapar misstro och grogrund för populism.

Förmodligen är det få som minns att Hägglund ägnade en bra stund åt just havsnivåer och klimat i sitt tal 2009: 

”…tar vi inte klimathotet på allvar, riskerar konsekvenserna att bli förödande. År 2222 är det inte jag som står här i Almedalen och vadar i Östersjöns vatten medan jag håller partiledartal. Den uppgiften får någon annan ta på sig. Men ansvaret mot kommande generationer måste vi alla ta.”

Den biten debatterades föga. Inte heller utläggningarna om piratkopiering, skatter eller civilsamhället. Nej, bomben var att Hägglund ironiserade över genuspedagogik samt försvarade vanligheten genom att raljera över krönikörers och teaterregissörers faiblesse för att beskriva det ”vanliga” livet som förljuget, inskränkt eller något att motarbeta.

Göran Hägglund fick stark kritik

När man läser talet nu ter det sig smått otroligt att det kunde göra så stort avtryck. Hela arsenalen åkte fram. I Aftonbladet tänkte Åsa Linderborg på Joseph Goebbels och menade att det var ”omöjligt att läsa om Weimarrepubliken utan att påminnas om Göran Hägglunds sommarutspel”.

Aftonbladet var långtifrån ensamt om sin avsmak. Såväl borgerliga ledarsidor som vänsterdito ogillade talet, som sedermera fick ta plats på såväl teaterscener som i kulturkrönikor. Hotet från Hägglund kunde inte nog understrykas. 

Ibland är det intressant att fundera över alternativa skeenden. Vad skulle ha hänt i valet 2010 om Hägglunds tal hade kunnat diskuteras utan nazireferenser? Hur mycket förstärkte reaktionerna känslan av sammansvetsad elit?

Meningslöst att fundera över alternativa skeenden? Kanske. Vi kan förstås inget veta. Men nutiden kastar likväl ett annat ljus över dåtiden. En klimatvurmande Hägglund kostade på sig ett par raljanser och dåndimpsretoriken ville aldrig ta slut. I dag är det lätt att tänka att man hellre hade haft honom som trädgårdsmästare i den populistiska myllan.

 

Läs också:

Det är svårt att lära gamla kulturmän sitta

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Sanna Rayman är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags är hon debattchef på Dagens Samhälle.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag