Sakine Madon

Yttrandefrihet måste gå före sårade känslor

Publicerad

Gör inte universitet till lekstugor för kränkta. Att bli upprörd är en del av livet.

Har man rätt att slippa känna obehag? Ska vi införa "trigger warnings", det vill säga varningsmärkningar på till exempel litteratur som kan såra? Det debatterade Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, och jag i en SVT-sändning från Almedalen.

Så vad handlar trigger warnings om? När ämnet nyligen togs upp i Sveriges Radio intervjuades en förespråkare, masterstudenten Madeleine Eriksson. Hon sa att det inte finns någon poäng med att tillåta alla fria tankar om det exkluderar eller marginaliserar vissa människor. Just yttrandefriheten tycks väga mycket lätt för förespråkarna av trigger warnings.

 

Irene Molina berättade i vår debatt att Uppsala universitet har ett råd för ”lika villkor”, där de försöker sprida dessa varningar. Vi måste ha litteraturlistor som lever upp till dagens demokrativärden, hävdade hon. I vetenskapens och yttrandefrihetens namn kan man inte acceptera att människor kränks, löd argumentet. Enligt Molina är det ett bekymmer att arbetet med att skydda folk från kränkningar genom trigger warnings inte går snabbare, eftersom det finns ”liberala hållningar” som bromsar takten.

Låt mig försöka förklara vad det är som får liberaler att reagera. När människor som kränks, i meningen såras eller känner obehag, vill inskränka det fria ordet blir det trassligt. Eftersom alla kan känna sig sårade av något, skulle en anpassning till allas sårade känslor innebära att vi inte snart har någon yttrandefrihet kvar.


”Yttrandefriheten kan inte handla om att få kränka människor”, menar Molina och det har många opinionsbildare sagt förr. Men det är just vad yttrandefriheten handlar om: man får vara en kränkande idiot i fria samhällen. Det är tillåtet. Man får även vara en satiriker, en komiker eller en konstnär, vars uttryck upprör. Sedan kan vi diskutera om all humor eller alla uttryck är trevliga eller lämpliga – även motreaktioner ingår i yttrandefriheten - men vi kan inte förbjuda uttryck med hänvisning till kränkta känslor.

I Almedalen sa Uppsalaprofessorn även att censur inte är att sudda bort. Det är ju just vad censur i praktiken är, och effekterna är lätta att se. I USA, där trigger warnings-fenomenet har funnits ett tag vid vissa universitet, har föreläsare och teaterpjäser stoppats.

Komiker som Jerry Seinfeld och Chris Rock har vittnat om att man aktar sig för att uppträda inför studenter, eftersom studenter är så känsliga för humor. Lustigt nog är det delar av den svenska vänstern, som vanligtvis brukar rynka på näsan åt USA, som är pigga på att importera trigger warnings och andra liknande dumheter till Sverige.

Det hedrar förvisso identitetspolitiker som Molina att de är tydliga med sin önskan om att yttrandefriheten ska begränsas. Frågan är bara var i världen inskränkt yttrandefrihet innebär ökad tolerans mot underordnade grupper. Tvärtom är det i länder med yttrandefrihet som minoritetsgrupper har som störst frihet.

Samband och fakta borde intressera svenska universitet - men då kan de inte förvandlas till lekstugor för lättkränkta.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag