Att vittnesmål om hederskulturen stör Dinamarcas och V-ledningens ”samhällsanalys” är lika tydligt som sorgligt, skriver Sakine Madon.
Att vittnesmål om hederskulturen stör Dinamarcas och V-ledningens ”samhällsanalys” är lika tydligt som sorgligt, skriver Sakine Madon.
Sakine Madon

Vänsterpartiet sviker hotade förortskvinnor

Publicerad

Vänsterpartiet borde välkomna den nya rapporten om hederskulturens offer. I stället går partiet till angrepp.

Många av de feminister som kämpar mot hederskulturen hör till den politiska vänstern, däribland V-riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh som leder föreningen Varken hora eller kuvad. I föreningen är även vänsterpartisten Jonas Lundgren aktiv.

En som ovanligt tidigt engagerade sig mot hedersförtryck är Inger Stark. Också hon vänsterpartist. Partiet saknar knappast feminister som kan hedersfrågan.

Trots det har Vänsterpartiet hamnat riktigt snett.

Rossana Dinamarca är partiets feministiska talesperson. I somras, när kvinnor larmade om ofrihet och ökad islamistisk närvaro i förorter, gick bland annat hon och partisekreteraren Aron Etzler ut i debatten och angrep – kvinnorna. I stället för att lyssna på till exempel partikamraten Kakabaveh valde de att anklaga. Och det fortsätter än.

I veckan skrev Dinamarca ett Facebookinlägg där hon kritiserade Varken hora eller kuvads nyutkomna rapport, ”Elvahundra”, om hederskulturen i Stockholms förorter.

Hon skrev i inlägget att ”studien”, inom citationstecken, är värdelös och att de som står bakom rapporten ”har som enda syfte” att påstå att förtryck bara är kulturellt och isolerat till vissa grupper.

Dinamarca sa sig förvånas över att vänsterpartister har med studien att göra då den ”ligger fjärran från socialistisk samhällsanalys”.

För det första påstår ingen feminist som arbetar mot hederskultur att det inte existerar förtryck på andra ställen än i förortsområden. Däremot finns det gott om kulturrelativister som blundar och förnekar så fort hedersförtrycket kommer på tal. Att vittnesmål om hederskulturen stör Dinamarcas och V-ledningens ”samhällsanalys” är lika tydligt som sorgligt.

Varken hora eller kuvads studie är alldeles utmärkt och intressant.

1 100 ungdomar i olika förorter till Stockholm har deltagit i den, men även ett 50-tal vuxna. Enkät- och intervjusvaren vittnar om skvallret och övervakningen som kännetecknar hederskulturen. En ung person beskriver ryktesspridningen i bostadsområdet ”som om FBI är efter dig 24/7”. ”Man känner sig fängslad och jagad hela tiden” säger en annan och en tredje berättar: ”Jag får inte ha en stark karaktär som syns.”

En kille som stått upp för sina systrar hånas och kallas av tidigare vänner för ”hallick”.

Även de som argumenterar för hedersnormerna kommer till tals, bland annat förklarar en tonårskille varför han inte vill gifta sig med en tjej ”som inte har hållit sig ren”. Föräldrar uttrycker oro för vad dottern kan råka ut för om hon följer med på en klassresa, de berättar också om ett tryck från släktingar i hemlandet att leva efter gamla traditioner. Det finns även barn som kontrollerar sina föräldrar.

27 procent av tjejerna i studien får aldrig följa med på klassresor med övernattning och 22 procent får aldrig följa med på simundervisning.

Långt fler får inte umgås med killar eller ens fika med vänner efter skolan. Denna, likt tidigare rapporter av bland annat Ungdomsstyrelsen, är viktiga: politiken behöver fakta för att sätta in rätt åtgärder.

En feministisk talesperson borde koncentrera sig på att hjälpa hederskulturens offer. Vänsterpartiets gör det motsatta.

 

Läs också:

Hederskulturen måste bekämpas

Jonssons snömos i hedersdebatten

 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och kolumner

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida