Sakine Madon

Sverige är fortfarande ett paradis, Tavakoli

Publicerad

I debatten sägs det att svensk välfärd är raserad och att samhället har ”gått sönder”. Någon måtta får det vara på överdrifterna: mer resurser än någonsin går till vård, skola, omsorg.

Ett bra exempel på dåtidsromantik bjöd skribenten Borzoo Tavakoli på häromdagen, i DN Kultur (5/6). Han berättade om första gången han hörde talas om Sverige, i skolan i Iran. Enligt hans lärare var Sverige ett land där alla ligger med alla, överallt. Detta exotiska land fick Tavakoli senare att bli Sverigefantast. Han fick höra att den jämlikhet, trygghet, frihet och solidaritet som man fick kriga för i Mellanöstern redan fanns i drömlandet i norr.

Så långt är jag med. Även jag och min familj flydde till Sverige; för politiska flyktingar på vänsterkanten var Olof Palme unik på bästa möjliga sätt. Bland det första jag som barn fick höra min pappa säga, när vi kom till Sverige i mitten av 80-talet, var att här köar faktiskt alla, rika som fattiga. Ingen läkare går före i kön!

Polisvåld, förtryck, hierarkier och klassförakt neråt byttes ut mot trygghet och jämlikhet. Inte ens barn fick man slå. Sverige var fantastiskt – och Sverige är fantastiskt.

Tavakoli, med flera debattörer, menar dock att Sverige har förstörts. Världens en gång högst utvecklade välfärdssystem sägs ha monterats ner, med “svindlande hastighet”.

I själva verket går mer resurser än någonsin till vård, skola och omsorg (Dagens Samhälle, nr 6/2014). Granskningen, gjord av ekonomijournalisten Måns Wikstrand, visar att kommunernas skatteintäkter inte har påverkats av regeringens skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag, sänkta arbetsgivaravgifter, rut- och rot-avdrag.

Visst sticker vi inte ut lika mycket som tidigare; de svenska välfärdsutgifterna närmar sig snittet bland OECD-länderna. Men det beror i huvudsak på att andra länder ökar sina utgifter, enligt välfärdsforskaren och ekonomen Andreas Bergh. Och ju större välstånd vi får, och ju rikare vi blir, desto mer välfärd kräver vi. Missförhållanden upptäcks och sprids som aldrig förr.

Visst har inkomstskillnaderna ökat de senaste decennierna. Vi följer en internationell trend, och att ”det ska löna sig att arbeta” betyder att den som arbetar ska ha mer än den som inte arbetar. Är det alarmerande? För den som tycker att alla ska ha lika mycket i inkomst, ja. För övriga finns lugnande besked: Vi har väldigt små inkomstskillnader i en internationell jämförelse, enligt Finanspolitiska rådet har inkomstskillnaderna knappt ändrats mellan åren 2006 och 2011. Enligt EU:s definition av fattigdom ligger Sverige och Luxemburg bäst till. Den andel som lever på ”mycket låg materiell standard” är nu nere på 1,3 procent.

Men varför glädjas åt det, när man kan deppa i DN? Det finns ingen hejd på eländet som Tavakoli tycks se. Han frågar i vilket annat land man ”väger de gamlas blöjor för att se om de har kissat ner sig tillräckligt mycket för att få en ny?”

Han är inte ensam om att ha missat att blöjvägning är något helt normalt inom äldrevården, det är en metod Socialstyrelsen rekommenderar. Det är för att precisera vilken blöjsort som passar vem, och hur ofta blöjorna behöver bytas.

Tavakoli och likasinnade oroar sig över Sveriges rykte utomlands. Ett tips: sprid inte oseriösa påståenden om svensk välfärd.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag