Sakine Madon

SMS-skulderna är inte reklamens fel

Publicerad

Fler hamnar i skuldfällor efter att ha sms–lånat. ”Konsumtionssamhället”, reklam eller skurkaktiga företag är tacksamma att skylla på - men inget kan trolla bort det egna ansvaret.

I veckan visade en prognos att vi troligtvis slog rekord i antalet obetalda sms–lån ifjol: nästan 60 000 stycken. Enligt siffrorna från halvårsskiftet hade 20 procent fler fått betalningsförelägganden av Kronofogden för snabblån än under motsvarande period året innan. Om trenden höll i sig under hösten blir 2014 ett rekordår.

En vanlig bild har varit att snabblånetagaren är en ung man som tappar omdömet på krogen, eller en spelmissbrukare som snabbt ”måste” få tillgång till pengar. Men siffrorna för 2014 visar att fler personer över 36 år tar lån de inte klarar av att betala tillbaka. Det är alltså inte längre bara ”unga impulsiva män” som hamnar i trubbel. Hur kommer det sig att detta lånande - trots all debatt, alla varningar och hård kritik mot snabblån - bara växer?

Tidigare har Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men även socialdemokratiska politiker, argumenterat för förbud mot sms-lånen. Tanken tycks vara att det är snabblånen som orsakar allt elände, snarare än att de är symptom på problem.

 

Inför julhelgen sände Sveriges Radio exempelvis ett inslag om att julen kan få folk att ta snabblån och hamna i skuldfällor. Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges konsumenter, menar att pressen att köpa saker är stark: ”Du kan ju inte slå upp ögonen utan att du bombarderas av budskapet: köp.” Ja, reklam uppmanar och försöker få oss att nappa. Men är det på grund av reklamen man köper saker man egentligen inte har råd med? Den förklaringen framställer myndiga medborgare som lättlurade barn.

 

Tv-programmet ”Lyxfällan” har inte direkt svårt att hitta personer som behöver komma ur ekonomisk knipa, och i regel finns det alltid bakomliggande skäl till att det har gått snett med privatekonomin. Kanske har man förlitat sig på att ”det löser sig”, när man har blundat för högen av räkningar. Kanske känner man sig tvungen att bjuda vänner eller familj på saker och ting, kanske är det svåra samtalet med sambon, som shoppar för att dämpa sin ångest, för jobbigt att ta tag i. Eller så har man aldrig fått lära sig att hantera pengar, och hamnar snabbt fel när man flyttat ut från föräldrahemmet.

Det kan så att säga vara synd om en, även om det är man själv som gjort misstag. Då hjälps man inte av fluffiga teorier om att reklam eller någon magisk kraft tvingar oss att shoppa eller sms-låna.

Betyder en större betoning på eget ansvar att man kan lämna skuldsatta i sticket? Förstås inte. Det är numera olagligt att låna ut pengar utan att göra en kreditupplysning, vilket är bra. Oseriösa företag ska väck. I somras antogs en ny lag som gör att Finansinspektionen har fått ansvaret för tillsynen. Det finns även ett förslag om ett räntetak, som finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har velat utreda. Och i varje kommun finns budget- och skuldrådgivning som erbjuds medborgarna.

Allt det är bra. Men “samhället” kan aldrig ersätta vuxna människors ansvar. Att dra till med att det är ”reklamen” som orsakar destruktivt lånande är bekvämt, men hjälper föga. Det sista en potentiell sms-lånare behöver höra är att hen är dömd att klanta till det.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag