Sakine Madon

Sluta fega i kampen mot jihadismen

Publicerad

När förortsbor trakasseras av IS-extremister duger inte ”kunskapshus” och stödlinjer för avhoppare. Arbetet mot våldsbejakande islamism måste vässas.

Kristna som inte vågar julpynta, kurder som inte fritt kan gå i ”Peshmerga”-tröjor och muslimer som känner sig övervakade. När jag tidigare i år skrev om hur Islamiska statens, Daesh, anhängare trakasserar och hotar människor i svenska förorter hörde snart fler läsare av sig.

Bland annat fick jag kontakt med en person som arbetar med förskoleverksamhet i en Stockholmsförort. Hon berättar att det kommer extremister till förskolorna som frågar om det finns “shia-barn” där och som försöker rekrytera männen i personalen.

Det har snart gått ett år sedan SVT rapporterade om hot och om kristna familjer som inte vågar julpynta i Vivalla i Örebro. Lyssnar makthavarna?

 

I torsdags berättade Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, att ”kunskapshus” ska öppnas i fyra svenska städer. Personer i riskzonen, avhoppare och anhöriga till jihadister ska få hjälp och stöd, förklarade hon i SVT. Det finns även en telefonlinje med det syftet.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp varnar för att insatserna kan bli allt för passiva. “Det finns individer som är kända för att vara en del av radikaliseringen och de bör man söka upp. Man kan inte passivt vänta på att telefonen ska ringa.”, säger han till Dagens Nyheter.

Risken är att man fastnar vid ”mer information”, och för lite verkstad. Jag har därför några förslag:

 Byt nationell samordnare. Sahlin kan utan tvekan mycket om högerextremism och har mycket att bidra med. Men det finns andra som kan islamism bättre. Jag hör fortfarande Sahlin berätta att hon av rädsla för att gynna rasister först förnekade hederskulturen, och att vi inte bör göra om samma misstag med våldsbejakande islamism. Det är bra med självkritik, men nu har snart fjorton år gått sedan mordet på Fadime. Vi behöver gå vidare.

Koppla i stället in personer som Magnus Ranstorp, tidigare S-politikern Nalin Pekgul, journalisten Magnus Sandelin och vänsterpartisten tillika förortsaktivisten Amineh Kakabaveh.

 Ge kommunerna skarpa direktiv. I Stockholm fick den rödgrönrosa majoriteten bakläxa för den nu reviderade handlingsplanen som inte gick att tolka på annat sätt än att återvändande jihadister skulle få hjälp med jobb och bostad. I Örebro ville politiker erbjuda återvändande terapi och i Göteborg tog kommunen inte ta avstånd från IS. I Malmö nonchalerar politiker fortfarande problemen. Beklaga inte naiviteten, peka med hela handen.

 Dra in stöd till föreningar och moskéer som bjuder in, eller har bjudit in, islamistiska hatpredikanter eller på annat sätt visar sig ha koppling till IS-aktivism. Låt detta ingå i kommunernas strategier: bort med bidrag till antidemokrater.

 Inrätta en telefonlinje för dem som trakasseras av IS-extremister. Uppmana förortsbor att våga ringa. På så sätt kan viktig information om jihadistisk verksamhet samlas in.

När makthavare hoppfullt pratar om kunskapshus tvingas förortsbor vara rädda för att lämna barn på förskolan eller ens sätta upp en julstjärna i fönstret. Hur länge till?

Byt kurs och kavla upp ärmarna.

 

Läs också:

Stoppa IS-folk från att trakassera förortsbor

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida